Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidsbilder - Levnadsförhållanden under medeltiden - Trälar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256 TIDSBILDER.
med de norska trälarnes, kan med skål antagas. Under de följande år¬
hundradena förbåttrades trälarnes förhållanden utan tvivel alltjämt. Vi
kunna sluta detta därav, att fria mån övergingo till trålståndet och delta
så pass ofta, att det i Östgötalagen blev förbjudet att göra sig till »gåv-
trål», d. v. s. att av fri egen vilja giva sig till trål.
Vad det pris, som betalades under medeltiden för en människa, be¬
träffar, stadgade Östgötalagen i Årvdabalken, att laga lösen för att få en
trål i frihet var 3 mark vadmal eller 6 mark penningar eller också
4 nöt av vanlig, d. v. s. fullgiltig beskaffenhet. Men det bestämda löse-
priset var icke överallt detta nämnda. I det Östergötland närliggande
Västergötland stadgade Västgötalagen ett lösepris 2 öre guld eller 2 mark
silver. Sex mark penningar var enligt Östgötalagen lika med 3 mark
silver.
Genom testamente, eller då gårdar på annat sått bytte ägare, kunde
trälarne få följa med den gård, de tillhörde. Genom ett testamente av
den 7 febr. 1311 gav den på gods rike domprosten Vimund i Linkö¬
ping till nämnda stads domkyrka gårdar i Linköping, Tannefors, Böc-
kestad och Bjeerga i Linköpings socken (S. Lars) m. 11. En av gårdarna
var Vraeta, vilken borttestamenterades »cum omnibus colonis.
culturibus, molendis, siluis» etc., d. v. s. med alla nybyggare och upp-
odlnrc o. s. V. Domprosten Vimund synes här genom trålar ha anlagt ocli
uppodlat en ny gård, som vid testamentets nedskrivande måhända ännu
icke var fullbordad.
Efter hand trängde sig emellertid medvetandet igenom, att tråldomen
icke var överensstämmande med den kristna lärans bud om rättfärdighet.
I testamenten eller under andra omständigheter började även trålar och
trålinnor alt frigivas. Upplandslagen, stadfästad år 1296, innehöll ett
stadgande, 4om förbjöd en kristen att sälja en kristen, »ty Kristus blev
såld, och då löste Kristus alla kristne». Såldes en kristen träl, blev denne
därigenom fri.
Slutligen upphävdes tråldomstillståndet i vårt land. Detta skedde
under åren 1334 och 1335, då konung Magnus företog sin Eriksgata, och
synes ha skett så, att konungen på de förnämsta uppehållsplatserna inom
varje landskap utfärdade en förordning härom. Urkunderna i detta av¬
seende åro emellertid förkomna, men det uppgives, att åtminstone ett av
originalen — daterat Skara — skall ha funnits i riksarkivet före 1697
års slottsbrand Av detta har Joh. Hadorph gjort ett avtryck, i vilket
det heter, att konungen »till Guds och heliga jungfru Marias heder, till
ro och nåd för sin kåre faders och farbroders själar har det till rått och
lag givit, att allt mankön eller kvinnkön, som i Västergötlands eller
Vårends lagsagor födas av kristna mån eller konor, aldrig träl eller ambut
(kvinnlig träl) skola vara eller detta namn båra. Ty såsom Gud frälste
oss från hedendomen, så har han ock dem frälst.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
