Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidsbilder - Levnadsförhållanden under medeltiden - Biskop Hans Brasks hushållsbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264 TIDSBILDER.
ökor. Låt hästarna löpa i fodring efter gammal sed, först väster ut vid
jultid. Låt röka det fläsk, du icke vill skall härskna.
I denna månad låses i kanten vid mitten av månaden: Om Sön¬
dagen från Martini fastlagen prima kokött, färsk eller salt hare, höns.
December: Tomedagen köpes »hoffslaag», villebråd, färsk fisk till
julen och takspik. Dicatur Camerarie qvod provideat de oblacionibus
inter familiam in Vigilia Nativitatis dividendis. Löpa hästarna av i fodringen.
Inemot slutet av månaden låses i kanten: Läses gårdsrätten och srnå-
svennerna »miste huden».
Omständliga förteckningar åro uppgjorda å vilken mat som skulle
användas som »gestabodh rätther», eller vilka som skulle »Til stora
borgarastuffuona» eller »Til litzla borgarastuffuona» samt »Til bakaru-
stuffuona», de olika platser, där måltiderna intogos. Biskopen och hans
gäster åto i den stora salen. Emellanåt finnes föreskrivet, att vissa rätter
skulle gå hela bordet igenom, varav framgår att icke alla vid samma
bord fingo njuta av alla de råtter, som serverades. Rätterna för de olika
högtiderna åro noga upptecknade.
För att anföra några exempel uppräknas här» Retther a jula affton*:
försth spikelax widh huart cachuläge (den del bröd med tillbehör, som
var framlagt åt envar vid bordet), stechesil och aal med sinap, stoff-
fisch medh rusin och mandol, skaanungx sil, suden fersk fisch rnedh sodh
(spad), longor medh ölia eller bergera (norsk) fisch, salthawatenfisch, finsche
geddor eller annan torfisch, stekefisch, botnalax, äple och nöther.
För »jula dagh» år antecknat: förestech ginom bordhet, lumber (rätt
av blod och mjöl eller gryn), skinkafathet (skinka och annat slags kolt.
kokat tillsammans), pasteel eller sodh av koköt, smaa stechon, äggia ost
eller butthermos (smörmos), en bakad räth clenäte, äple, päror och gam¬
mal ost.
För afton samma dag: groffmath, willebraadh med sodh, ny stcckt
unghhöns eller smaa fugla, bigoth afif tungor med rusin och mandel,
fersch fisch medh saltwaten, kaal, steeeh, clenäte oc gammal ostli.
För »tridiedaghen» är till middagen antecknat: gammalt höns mod
riswelling, groffmath, stekte sylta med ätikia oc smör, groppenbradli
(grytstek), stekte gaas sylta etc., en bacliad råt, gammal ostli etc.
För aftonen samma dag: rögt faaraköth med roffuor, groffmath,
swinarygh med sodh, sylta eller skaallingh (gris) stechen.
Fredagen, som var fastedag, åts icke kött. Förteckningen äi:
Stekesill oc aal, sod aft* inalin rogii, en räth saltgrön fisch, item j moos
aff ärther, äple, hamp eller roffuor, torfisch braxn eller geddor, oliabrödh,
bigoth aff lax, rödhing, bakath fisch i olia, nötther oc äple, oraadh (gorån)
oc öffläteskakur (oblater).
Ungefär på samma sätt äro förteckningarna å anrättningarna gjorda
för ett helt antal olika dagar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
