Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidsbilder - Levnadsförhållanden under medeltiden - Biskop Brasks hovhållning - En dag under mitten av 1400-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDSBILDER. 2G7
Småscenntrna voro dels äldre, vilka i sin tjänst hade iiäsl och buro
harnesk, dels yngre, vilka slodo under »värt ris*. De förre hade rätt att
sitta till bords med mästersvåsvennen och ägde rätt av uppassas av en
smådräng, vilken skulle vara sä vuxen, att han kunde rida i sin herres
harnesk. För de mindre svennerna liksom för väpnare och smådrängar
samt andra tjänare upplästes på julafton gårdsrätten, vid vilket tillfälle
* miste småsvennerna huden*. Smådrängar fingo även passa kanslärn,
väpnarne och en del småsvenner. Därtill hade biskopen sina egna små¬
drängar, vilka vid behov skulle tjänstgöra som småsvenner. Då de icke
hade annan sysselsättning, skulle de höviskt stå vid dörren. De, som
kunde läsa, skulle läsa med v herren* var sin vecka samt tjänstgöra vid
mässan. En av dessa ålåg att förvara herrens sköld och hatt samt under
resor omhänderhava hans svärd och spjut och i nattkvarteren hans stövlar
och sporrar.
Viss beklädnadshjälp och skor ulgingo,. förutom den kontanta lönen,
åtminstone till liera av tjänarne.
Om den tjänsteed, som avlades, skrives: »Embetzmanna edlir aa
bokena: Jach bedhr mich Sua Gudh hullan, Jomfru Maria, S:te Peder oc
S:te Paauel ath Jach i mino embithe wil oc schal beuisa Edlir hwlskap
och trootieniste, oc torwara edhr widli edlir skadha saa lenge Jach er i
Edehrt brödli, Saa see micli Gudh hvvl Sancte Pedher och Sancte Paauel
och alle Gudhz Helgon i Himerike. Amen.»
En del av denna handskrift är tryckt i Linköpings biblioteks hand¬
lingar. Den är även i skilda arbeten använd av H. Hildebrand. Den är
dessutom begagnad av A. A. Tholander för hans disputation De episeopo
principe (prms. Bring). Såväl i nämnda biblioteks handl. som av llilde-
brand (i Sv. fornm.-fören:s tidskrift IV) angives denna disputation orätt
vara författad av Lagerbring.
En dag under mitten av 1400-talet.
Alt svenska — och därmed även östgötska — seder och bruk under
medeltiden i mångt och mycket icke voro överensstämmande med utländ¬
ska seder, är helt förklarligt. Men i vissa hänseenden kunde de nog på¬
minna om varandra. Särskilt torde detta vara förhållandet med de
tyska dagliga levnadsvanorna och desamma härstädes. Vi känna det
samband, som under medeltiden uppstått emellan Tyskland och Sverige,
vartill kommo de mångtals tyskar, som här mer eller mindre tillfälligt
vistades eller hit inflyttat, icke minst till Östergötland och till den vid denna
tid förnämliga handelsstaden Söderköping. Det var ju t. 0. m. stadgat,
att hälften av städernas råd skulle vara tyskar. Under sådana förhållan¬
den är det helt naturligt, att många urgamla svenska levnadsvanor i viss
mån togo form efter de sedvanor, som dessa tyskar förde med sig. En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
