Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidsbilder - Från nyare tiden - Grimstads bröllop - Per Larssons berättelse till konung Gustaf Adolf om tänkesättet och ställningen bland allmogen i Småland och Östergötland år 1616
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDSBILDER. 285
Grimstads bröllop.
I Östergötland finnas flera gårdar med namnet Grimslad. Av dessa
år en belågen i Drothcms socken av Hammarkinds hårad. Under 1600-
talet eller, nårmare heståmt, år 1645 firades dår ett bröllop, vilket bli¬
vit mycket omtalat på grund av en besynnerlig bröllopsskrift, som förfat¬
tades med anledning av de vid bröllopet närvarandes namn.
Egendomen hade år 1641 blivit inköpt av presidenten Erik Gcetc,
som varit gift med Märta Bock. Deras dotter Maria gifte sig hår med
Mattias Ulf. Närvarande voro brudens morbroder Bengt Bock och hans
fru Anna Uggla. Bröllopsmarskalk var Axel Iiääf. Förridare voro
Broms Gyllenmårs samt Måns Drake och medlemmar av släkten Årr-
hane. Vigselförrättare var kyrkoherden Björn Germundsson. Såsom in¬
bjudna omtalas även landshövdingen Bengt Bagge samt Torkel Grus.
Tilläggas kan, att brudgummens fru i första giftet helte Anna Hjort.
Per Larssons berättelse till konung Gustav Adolf om
tänkesättet och ställningen bland allmogen i Småland
och Östergötland år 1616.
Per Larsson var förmodligen en riksdagsman i bondeståndet, vilken
synes tillvunnit sig den unge konung Gustav Adolfs förtroende. År 1616
tillskrev han konungen några punkter ödmjukligen i all underdånighet.
Bekant är, huru vid denna tid allmogen förtrycktes av de högre stån¬
den. Det kom t. o. m. på tal att införa livegenskapen över den svenska
allmogen. Bönderna åter började å sin sida mer ån förr att känna sin
ställning och sin betydelse, och de voro icke så lätt ledda som tillförene.
Gemensamt för alla var emellertid, att de icke gärna ville betala
den skatt, som enligt lag ålåg dem. Men så voro också kraven betydliga.
Kom därtill egennyttan hos många av kronans tjänstemän, vilka sökte
göra sig till godo, vad de kunde, vid indrivningen av skatterna. I delta
avseendfe skriver Per Larsson följande:
Eders K. M:ts brev om landtdagsgärden, dat. i Åbo vid Kyndelmässo-
tid 1616, som skickades till Småland, blev icke kungjort förr ån gräset
började spricka ut, för att kunna uttvinga allmogen och för allt taga pen¬
ningar, av somliga gårdar 7 och av somliga 6 daler. För var tunna
spannmål togo de 3 daler, men sedan köpte de upp spannmål för 6 mark
tunnan och »således kän rannsakas, huru stor summa uppköpt är för förbrde
penningar». Och allmogen hade gärna velat utgöra spannmålen samt
kött och fläsk och andra persedlar till E. K. M:ts proviant, men fogden
tvingade penningar av dem.
Underdånligen beder allmogen, fortsätter Per Larsson, att Eders M t
nådligen själv vill låta upptaga de skatter, som allmogen skall utgöra, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
