Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidsbilder - Från nyare tiden - Per Larssons berättelse till konung Gustaf Adolf om tänkesättet och ställningen bland allmogen i Småland och Östergötland år 1616
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286 tidsbilder.
»löne E. K. M:ts befallningsmän och tjänare, att de icke taga under sig
så många gods och gårdar och utarma allmogen och landet därmed, som
ryttmåstare och andra göra».
Det var som bekant Ålvsborgslösen, som vid denna tid var så oer¬
hört tryckande. T. o. m. den ringaste tjänare över femton år fick bidraga
till densamma.
I detta avseende heter det:
Olof Holm har ynkligen plågat den fattige för den Ålvsborgslösen
och har icke haft någon försköning med den eländige och husarme, sa
att de gråta och ropa hämnd i himmelen däröver. På samma sätt hava
länsmän upptagit stora gårder och »farit på sina gårdar, däi: intet möte
stått på kronans vägnar, utan de hava bytt det sig emellan»
Undersåtarne bedja, fortsättes det, ödmjukligen och i all underdånighet,
att det bleve bestämt, huru mycket en tunna spannmål kunde kosta under¬
såtarne emellan, »så att de rika icke utsuga den fattige, som i år myc¬
ket skett».
Om den njugga änkedrottning Kristina såges det:
Några fogdar och parti hava namngivit E. K. M:ts nådiga fru moder och
kallat Hennes M:t den onda drottningen, och de säga, att H. M:t har å-
stadkommit de ovissa skatter, som äro pålagda, och säga de, att H. Drott¬
ningi. M:t giver ut det råd, »att intet skall vändas igen förrän gullrin-
garna skola strykasav borgerskapet och gemena allmogen varda uttvitigade».
De hava kallat den gärden drottningagården. De uppstudsa sålunda landet
»och såga att de veta polackens mening och ingen annan».
I övrigt omtalas, att ståthållarne på Kalmar slott Isak Hindérsson och
Hans Eriksson förlidne vinter hemligen körde kistégods och tunnegods från
slottet till sina gårdar, varvid de sade, att detta icke hörde dem till utan
Skäienskölden. Därtill hava knektarne sagt, att ståthållarnes proviant är
rikare på fetalia ån slottets.
Undersåtarne bedja E. K. M:t underdånigt, att E. K. M:t nedsänder
någon trogen från hovet till varje landskap för att bespana och anteckna
sådana skälmstycken.
En hövitsman, Sven Trulsson, som tilltbrene tjänat Kristoffer Some,
»bortstjål krigsfolk, tager många penningar och låter dem dråga • från
sin tjänst, varthän de vilja».
Känt år, hurusom Sveriges förutvarande konung Sigismund av Polen
icke ville erkänna den nya konungamakten i vårt land eller nedlägga sina
anspråk på Sveriges krona. Att man i Sverige mycket sysselsatte sinå
tankar med detta förhållande framgår bl. a. av Per Larssons yttranden
härom.
Redan i första punkten av berättelsen heler det:
»Kristoffer Ribbings fogde, boende vid Holvägeri i Östergötland samt
i Trehörna, har lagt sina händer om kors och svurit på, alt Eders K. M:t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
