Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidsbilder - Från nyare tiden - En långvarig tvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290 TIDSBILDER.
ändan uppsatt, att hon Kyleberg däruti intet skulle prejudicera, varför,
förmodar hon, stolarna måtte få bliva siåndandes där de stå, eljest vill
hon ändå låta dem där stå tillsvidare, där de åntl. skola tagas neder»,
varpå landshövdingen svarade, »att han refererade på det förriga, och
cessionen av possessionen av Kylebergs två stolar i koret till Renstad»,
varjämte han på Kylebergs vägnar protesterade, att ingen possession tills¬
vidare skulle få tagas på de nybyggda bänkarna i koret.
Härvid synes det för denna gång stannat, ehuru striden om dessa
bänkrum icke på länge avslutades.
I början på 1700-talet tillhörde Kyleberg hovfröken Hedvig Margareta
von der Pahlen, en systerdotter till förenämnda fru Eldstjerna. Åven
denna ägarinna var missbelåten med Kylebergs gamla bänkplats i kyr¬
kan och anhöll år 1723 hos stiftets biskop att få bygga sig en läktare
för att kunna bättre »höra Guds ord och se predikanten», varjämte hon
påyrkade att för Kyleberg få gravställe på den plats, där Renstad nu hade
sina bänkar.
Renstad ägdes vid denna tid av majoren L. Rehnberg, en son till
hovintendenten. Av honom avstyrktes fröken v. d. Pahlens ansökan,
varför hon 1725 tillsände honom en längre skrivelse, i vilken hon säger,
att då majoren »icke velat samtycka till gravens och läktarens uppbyg¬
gande, lämnade hon nu denna sak åsido, under förbehåll att framdeles
härom få yttra sin tanke. I stället tager hon till orda för kyrkoherdens
stolplats, enär det år henne »av hjärtat ledt och en styggelse att se kyr¬
kans herde och pastor vara ifrån sitt stolrum skild — värre exempel har
man ej i hela kristenheten hört, mindre sett».
Som bevis för denna hennes åsikt anföres därefter på två tätt skrivna
helark utdrag, citat ur och hänvisningar till den Hel. skrift, vilka här i
sammandrag anföras:
l:o) Renstads stolar äro, säger hon, tillkomna genom människobud
och godtycke, »vilket är stridande mot Guds ord, som säger: I skolen
icke efterfölja edert hjärtas godtycke.
2:o) Guds ord säger ock, att vi skola »göra allt till Herrans ära
förnämligast», men icke äras Gud, då »man driver Guds ords tjänare,
som i Kristi stad och ställe arbeta i ordet och lärdomen, ifrån Herrans
altare och dem förnedra från sitt hedersstålle». Sådant föder av sig för¬
akt, varom Kristus säger: »Den eder föraktar, han föraktar mig, men den
mig föraktar, han föraktar honom, som mig sändt haver» etc.
3:o) Den, som föraktar predikanten, har icke någon vördnad för
Guds ord, som han förer. Den, som älskar Gud och hans saliga ord, äl¬
skar även sin präst för det ämbete, han för. Därför rnåste denne hedras
och äras och i Guds hus hava ett äreställe invid altaret, vilket han tjä¬
nar för. »Nog lär det herr majoren vara bekant, vad heder och åra
en främmande herre och potentats minister vederfares, då han kommer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
