Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidsbilder - Från nyare tiden - Sockenstämmor - Olyckligt familjeliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304 TIDSBILDER.
då hans s. k. ägande gärd i Skänninge egentligen tillhör barnen i första giftet samt ej
avkastar mera än att barnen medelmåttigt kunna klädas... och då församlingen hit¬
tills genom välordnad fattigvård kunnat alldeles hämma tiggeri i församlingen, så vill
den ej genom tillstädjande av dylika inflyttningar rubba detta goda förhållande, varför
församlingen ånyo beslutar att neka Lönnberg att inflytta i socknen.»
År 1828 hade förre garvaren Stånggren från Skänninge genom skrift¬
lig ansökan till pastorsämbetet i Mjölby församling anmält sig sinnad att
inflytta och i Mjölby kyrkoby anlägga sockengarveri, varöver han utbad
sig församlingens samtycke. På den härom utlysta sockenstämman resol¬
verade emellertid dess medlemmar, att »då Skänninge stad är så nära och
folket har ärenden dit som oftast, anser församlingens ledamöter nämnda
företag på intet sått för orten gagneligt eller för herr Stånggren i något
avseende fördelaktigt.»
Mot en handelns representant fälldes å en stämma år 1825 följande
drakoniska dom: »Järnhandlaren Gylling, som ej har tillstånd att bo på
prästgårdens ägor längre än till den 1 maj nästa år, bör genast bort-
flytta husen ifrån platsen till fri disposition åt boställets innehavare, var¬
till församlingen så mycket hellre är behjälplig att hos vederbörande söka
handräckning som Gylling icke år skattskriven inom församlingen.»
Sockenstämmornas tillvaro upphörde år 1862.
Olyckligt familjeliv.1
Av den mängd handlingar, som förvaras i Linköpings konsistorii
arkiv och beröra flydda tiders äktenskapliga förhållanden, framgår, huru
vanligt det förr varit att rörande desamma hänvända sig till domkapitlet
med förfrågningar, klagomål, anhållan om beskydd o. s. v., samt huru
litet man drog i betänkande att blotta de husliga bekymren och tvisterna
för den »högvördige fadren», biskopen, och »ven, consistorium». Se här
ett exempel bland många.
Jägmästaren Gustaf D.2 på Hovby i V. Eneby socken (se Ögtld s. 708)
hade ingått äktenskap med Elisabet II. År efter år synas de levat mycket
olyckligt, till dess slutligen striden bröt löst inför domkapitlet Nämnda
år vände sig fru D. till domkapitlet samt bad om hjälp, beklagande sig
»därtill av högsta nöden tvingad med bittra tårar och sorgligt hjärta» över,
huru hon av sin »käre» man blivit tillsammans med sitt lilla barn gjord hus¬
vill, samt huruledes han genom »många eders utdelande sig förpliktat
1 En del av följande uppsatser aro författade på 1880-talet samt införda i Östg-
Korresp. vid denna tid och senare. En annan del har varit införd i Norrköpings Tid¬
ningar omkring år 1890.
2 D. kallas av Anrep ryttmästare vid Östgöta kavalleri, vilket icke kan överens¬
stämma med förhållandet, såvida icke D. lörenat båda tjänsterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
