Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidsbilder - Från nyare tiden - Olyckligt familjeliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDSBILDER. 305
mig mörda och dräpa, där jag mer för hans ögon komma skulle*. Hennes
kyrkoherde, tillägger hon, skulle vidare kunna lämna upplysning om
hennes olyckor.
Med denna handling var skriftväxlingen och striden i full gång.
Det första domkapitlet gjorde var att infordra kyrkoherdens i V.
Eneby, Paulus Ekermans, förklaring. Fru D-s skrivelse hade inkommit
den 28 april, och redan den 7 maj besvarade kyrkoherden konsistoriets
»högtförnäma» skrivelse.
Av detta svar inhämtas då, att frun misstänkt sin man för otrohet,
vilken förevitelse han fordrade »att frun antingen bevisa skulle eller ock
sådana misstankar alldeles bortlägga ville*. Tvenne gånger, säger kyrko¬
herden, hade hon måst lämna sitt hem. Första gången hade hon rest
till Adlerskog, och lyckades det då kyrkoherden övertala jägmästaren att
därifrån hämta henne hem. Andra gången, hon blivit slagen av sin man»
reste hon till Millingetorp och därefter till sitt föräldrahem vid Haddorp,
men förlikning ingicks även nu, denna gång i Linköping i närvaro av
kyrkoherden och en annan person, och skulle enligt överenskommelse
»all ovilja och ovänskap hädanefter upphöra och dödas».
Detta hade skett redan år 1705.
»År 1706 den 28 nov.*, berättar kyrkoherden vidare, »gingo de
bägge till Herrens högvördiga nattvard, visandes därvid all gudaktighet.
I januari 1707 reste välborne herrn till Stockholm, där han dröjde till
midten av mars 1708. Emellertid talade jag ofta vid välborna frun och
frågade, om hon icke ville bruka sina salighetsmedel, varvid hon svarade,
att hon dagligen väntade sin herre hem. Dock, som tiden drog ut, bad
jag henne, att hon ville skriva sin man till och förnimma, om hon skulle
i hans frånvaro bruka sina salighetsmedel. Då berättade mig frun åter,
att hon hade fått svar, att herren henne det ingalunda förvägrade, emedan
han för sin angelägenhets skull intet kunde så snart komma hem, varpå
frun den 12 januari 1708 går till h. h. nattvard i Eneby kyrka. I mars
1708, då välborne herr jägmästaren hemkom från Stockholm, och jag
fick tala med honom, frågade jag, om han i Stockholm har brukat det
hel. sakramentet, vartill han svarade ja, och biktfader däruppe har varit
mag. I. Lithovius.1 Sedan herr jägmästaren allenast två veckor varit
hemma, reser han ned till Kalinarorten och dröjde där till mot ändan
av maj månad, och, då han hemkom, klagade, att han av mycken värk
i sin kropp var sjuk. Dröjde så någon tid på sommaren hemma i sitt
hus och höll sig stadigt inne i sin kammare, och då han begynner att
gå upp, gick jag till honom och frågade, om något vore, som honom ängs¬
lade. Bad honom giva sådant till känna. Han svarade sig intet hava på
1 Domkapitlet förfrågade sig sedermera härom hos nämnde magister, då det svar
erhölls, att L. icke varit jägmästarens biktfader, samt att han icke hade sig bekant,
huruvida D. under sin vistelse i Stockholm begått nattvarden.
‘2Q-184615. Ridderstad, Östergötland III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
