Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidsbilder - Från nyare tiden - Från Karl XII:s tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDSBILDER. 309
Från Karl XII:s tid.
Genom pest, hungersnöd och det allt uppslukande kriget blev det,
såsom historien förmäler, slutligen nästan en omöjlighet för Karl XII att
rekrytera sin armé. Det är bekant, att det var trakter, där det icke
fanns en enda frisk eller ogift yngling, och dår man såg hustrur och
flickor gå vid plogen eller göra tjänst som skjutsbönder, och då konungen
från Bender år 1711 förordnade om tremånningsregementenas till häst
och fot uppsättande, var det mångenstädes hart nära en omöjlighet att
anskaffa krigsdugligt folk. Då förordningen härom i februari 1712 vid
Ydre härads ting kommunicerades närvarande ståndspersoner samt rust-
och rotebönder, blev även svaret, att de »gärna vilja efter sin under¬
dånige plikt efterkomma H. K. M:ts allernådigste vilje och befallning, där
det vore görligt för dem att skaffa manskapet», varefter omnårnnes, huru
denna brist på folk uppkommit genom de gamla regementenas fullstän¬
digande samt nya regementens uppsättande och ytterligare rekryterande,
ävensom genom farsot och dåliga år. Slutligen tillägges, »att av drängar
och andre till krigstjänsten duglige personer nu för tiden få finnas skola
att tillgå hos allmogen, som mantalslångderna utvisa». Sedan man under¬
dånigt bett, att det anförda hos höga överheten kunde komma i nådigt
övervägande, utlovas, att »de vilja för det övrige genom sin underdånigste
zele ännu gärna prestera, så länge de förmå, allt vad de åstadkomma kunna
till k. fäderneslandets försvar». Detta var år 1711. Några år senare stod
det ännu sämre till, och alla tänkbara sätt att få folk måste nu begagnas.
Man började därför även att tänka på skolorna och deras ungdom. Det
synes även, som många ynglingar denna tid uppehöllo sig vid skolorna,
mindre för att med allvar studera än av andra orsaker.
För att vid läroverken inom Linköpings stift anvårva manskap för
armén ankom år 1716 en gardesofficer, dåvarande löjtnanten, sedermera
landshövdingen och slutligen presidenten i krigskollegium, frih. Karl Gustaf
Cronhjort, och den 19 mars nämnda år företedde han i Linköpings dom¬
kapitel såväl sin regementschefs brev härom till konsistorium som ock
konungens egen befallning att giva innehavaren anvisning på sådana yng¬
lingar, som uppehöllo sig vid gymnasium och skolorna inom stiftet och under
sken av att idka studier förde ett lättjefullt leverne och förförde den
övriga ungdomen o. s. v., så att läroverken måtte befrias från skadligt
folk. På grund av dessa skrivelser begärde han även, att konsistorium
genast skulle uppgiva, vilka ynglingar vid Linköpings gymnasium och
skola uppfört sig så, att de enligt konungabrevet voro hemfallna till krigs¬
tjänst, detta så mycket mer, som han endast kunde eller ville kvarstanna
en enda dag.
För tillfället funnos emellertid endast tre konsistoriiledamöter till
hands. Såväl biskopsstol som domprosteri stodo lediga, och gymnasii
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
