Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidsbilder - Från nyare tiden - Matroser och skolungdom - Från riksdagen i Norrköping 1769
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDSBILDER. 313
mist all sans. Ånnu värre hade jag nog blivit handterad, om jag icke
räddat mig med flykten. Detta pack förstörde hela bröllopsron, i det de
bröto upp salsdörren och trängde sig in att dansa. Var odi en ville dansa
med bruden, mot vilken de utöste en liderlig och lättfärdig mun.
När jag efter påsken åter reste med gossarne till Linköping, mötte
jag mina yngre bröder ett litet stycke ovanför Bankeberg, då de ärnade
sig att gå hem i fruktan för den tredje matrossvärmen, som väntades,
men då jag nu kom dem till tröst och hjälp, följde de mig åter till Lin¬
köping. Den tredje matroshopen kom även, men den gick helt fort och
stilla genom staden.
Bland dem, som av matroserna blevo värst medfarne, var en gymnasist
Sandberg, som kort därefter avled. Andra blevo skurna med knivar i
ansikte och på kroppen. Andra miste allt sitt hår. För en del blevo
endast kappor och kläder sönderskurna.
Vintertiden förut, kort före jul, hade ock varit ett buller i Linköping
emellan skrivare och djäknar, bland vilka senare några blevo stuckna
och blesserade med skrivarnes värjor men ingen skadad till livet. Som
lektor Wennerdahl hade mycket besvär under detta sitt rektorat, fick han
av gymnasisterna ett honorarium av två förgyllda silverpokaler med lock,
något som aldrig sedan, och jag tror icke heller förut, händt någon gym-
nasiirektor i Linköping.»
Från riksdagen i Norrköping 1769.
Av historien är bekant, hurusom det i mitten av 1760-talet av det
då inom riksdagen härskande »mösspartiet» bildade rådet alltjämt
sökte förödmjuka den eftergivne konung Adolf Fredrik. Mot slutet av
nämnda årtionde hade emellertid kronprinsen Gustaf — sedermera Gustaf
III — hunnit till en ålder av 22 år. Den unge kronprinsen visade redan
nu en för sina är ovanligt verksam karaktär. Tillståndet i landet var
vid denna tid mer än betänkligt. Vid en resa, som kronprinsen företog
åt Bergslagen, fick han emottaga en stor mängd böneskrifter, vilka alla
framställde landets olyckliga tillstånd. Konungen hade redan, ehuru för¬
gäves, begärt en riksdags sammankallande. Han yrkade nu hos rådet ån
allvarligare därpå, och då det ändock icke lyckades, tog han, som bekant,
det märkliga steget att avsäga sig regeringen. Genom det trångmål,
rådet härigenom kom i, fann det sig ändtligen tvunget att samtycka till en
urtima riksdag, vilken blev beslutad att förläggas till Norrköping. Riks¬
dagens gång tillhör historien. Hår är endast avsikten att framlägga en
och annan obetydligare detalj, som särskilt berör Norrköpings stads
historia, och som i sådant avseende kan vara av intresse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
