Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidsbilder - Från nyare tiden - Från riksdagen i Norrköping 1769
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDSBILDER.
314
Att vid denna tid emottaga rikets ständer i Norrköping hade sina
ganska stora svårigheter. Det, som i främsta rummet var att göra, var
att se till, att lokaler och husrum funnos i tillräckligt antal. Kallelsen
till riksdagen utgick den 19 dec. 1768. Redan julafton samma år var
länets dåvarande nyutnämnde landshövding, frih. Karl Harald Strömfelt,
jämte en hovintendent här för att förvissa sig om resurserna i detta
avseende. Enligt samtida uppgifter befunnos tillgångarna i Norrköping
vid denna undersökning vara 3,150 kamrar och 384 salar, bebodda av 7,500
personer. Häri voro dock upptagna »fabriks- och handtverkshus samt en myc¬
kenhet ’stuvor\ som bebos af fattigt folk». Av dessa lägenheter erbjödos
konungen och riksdagen 1,200 rum eller 980 kamrar och 220 salar. En
senare undersökning, anställd av magistraten på grund av begäran av
stadens äldste och med deras tillhjälp, kom till ett något högre antal
rum. Det synes av uppgifterna från denna tid, att man icke från
alla håll så gärna såg riksdagens förläggande hit. Vid riksdagens början
upplåtos emellertid till dess disposition 1,266 kamrar och 275 salar,
vartill kommo ytterligare 72 kamrar och 6 salar, vilket antal även seder¬
mera något ökades. Man tyckes ha gjort, vad man kunnat, för att lämna
rum för riksdagen och dess herremän. En del av stadens invånare flyt¬
tade ut på landet till närmare eller längre bort belägna herrgårdar. Och
i de närmast belägna landtgårdarna synes åven en och annan riksdags¬
man haft sin bostad. Magistraten utfärdade därjämte en förordning,
varigenom envar ålades »att tillika vara omtänkt om tjänliga rum för
lakejer och drängar, antingen genom kontors avplankande för dem på
vindarna eller ock uti uthus».
Tillstånd lämnades en och var, vare sig från staden eller andra håll,
att under riksdagen hålla värdshus eller spiskvarter utan avgift till staden.
»Och 90m även nödigt är», kungör magistraten, »att skänkerier av té-
vatten och andra likörer, som på de förr så kallade kaffehus varit van¬
liga att försäljas», varda på flera ställen i staden inrättade, så ålades de,
som dylika »skänkerier» ville hålla, att därom göra anmälan. Flerfaldiga
dylika ställen uppstodo även.
Den 16 april gjorde den kungliga familjen sitt högtidliga intåg i
staden från Marieborgs egendom, då tillhörande assessorn Carl Nikolaus
Wadström.
Till kungligt residens voro inredda »Stiftet» samt Ribbingska och
Rosbäckska gårdarna. För kronprinsen hade upplåtits det Wester-
bergska huset vid Gamla torget, och sockerbruket Gripens boningsrum
voro iordningställda för arvprinsarna. Kungl. maj:ts rådkammare in¬
rymdes i övra våningen av fabrikören Peter Swartz’ nya stenhus.1 De
kungliga regalierna förvarades i uppbördskammaren.
1 I detta hus gävos även vid denna tid konserter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
