Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidsbilder - Från nyare tiden - Solvarvsängeln - Sista vilorummet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324 TIDSBILDER.
Kornetten D. ansåg dock icke det anförda vara förklaring nog och
frågade ån en gång, huru den, som vore övervunnen och bunden, kunde
hava någon makt. Biskopen blev hårvid svaret skyldig och kunde endast
hånvisa D. till s.unlal eller upplysning i konsistorium, så att den upp¬
komna villervallan bland de församlade upphörde och förrättningen kunde
avslutas. Nämnda protokoll återfinnes i Dagl. Alleh. (1769?). Kornetten
Du Rietz överklädde protokollet såsom orätt fört. Klagomålet upptogs
emellertid icke. I). instämde då såväl biskopen som prosten C. Nygren,
f. d. konsistorienotarien O. Lindblom samt konsistorienotarien Wallenberg
till Ydre häradsrätt med stränga påståenden. Då målet vid andra tinget
uppropades, hade käranden uteblivit. Därmed förklarade sig rätten icke
kunna taga med saken vidare befattning.
Det synes, som biskopen och de andra kommit till korta och kornetten
Du Rietz därvid låtit bero.
De, som önska fullständigare uppgifter i denna sak, kunna erhålla
dessa i L. F. Räåfs Ydre beskrivning, 4:e del. Ovanstående är i huvud¬
sak efter en däri befintlig berättelse.
Sista vilorummet.
Att man ännu i vår tid icke alltid aktar minnena av våra förfäder
så, som sig borde, är beklagligt nog en sanning, varpå icke- sällan givas
exempel. Men förvånande är, att man icke alltid aktar våra fäders gra¬
var och låter dem vara i frid samt låter deras ben vila i ro.
Giltiga skäl till undantag finnas, men ofta år det nyfikenheten i för¬
ening med råheten och okunnigheten, som givit anledning till ett van¬
helgande och förstörande av dessa våra föregångares sista vilostad.
Redan år 1666 utgavs en förordning, och år 1751 utkom ett k. brev
rörande vården av de avlidnas gravar. En ny kungörelse rörande samma
sak utkom på 1780-talet med anledning av följande händelse.
Frän Linköpings domkyrka.
Bland de många familjegravar, som förekomma i denna kyrka, fanns
även en, tillhörande adliga släkten Kagg.
Under senare delen av 1700-talet bodde i Linköping eller åtminstone
i Östergötland David Montgomery. Hans farfader hade under 1600-talet
kommit till Sverige, där han blev officer vid Östgöta kavalleri. Dennes
son och sonson tjänade vid samma regemente, och den sistnämnde blev
dår löjtnant men lämnade för sjuklighet tjänsten.
Denne löjtnant M. hade för 16 rdr och 32 sk. från domkyrkan in¬
köpt sjuttio års nyttjanderätt till den Kaggska graven med dåruti be-
funna sju st. kopparkistor. Han hade dessutom av den siste levande av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
