Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidsbilder - Från nyare tiden - Från skråtiden - Ett rövareband
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336 TIDSBILDER.
veteagnar. Som yngst, var det att krypa intill väggen, där våggmada-
merna frodades. Når det icke syddes, var det alltid annat att göra, vilket
mästaren synbarligen ansåg som vila, enår det, då man t. ex. skalle gräva
potatislanden, alltjämt hette: Här låter man bli att vila sig.
Stryk var icke ovanligt. En av kamraterna hade fått till beting att
inom viss tid sy en rock färdig åt en person, som skulle resa till Vad¬
stena vid fyratiden följande morgon. Kamraten arbetade hela natten,
men rocken blev icke färdig förrän kl. 5, så att resan fick ske utan den
nya rocken. Då tog mästarn fram alnen, som han slog sönder på lär¬
lingen, vilken därjämte beskylldes för att ha sytt fel. Då denna beskyll¬
ning var orättvis, var det icke lätt att hålla sig tyst. »Jaså, du lägger
dig i det, du icke har med att göra», röt mästaren och tog därvid ett
vedträ, med vilket den försvarande även blev mörbultad. Men då gick
berättaren sin väg från platsen och begav sig med en kassa av 18 skil-
lingar till Linköping, då han blygdes att vånda åter till fädernehemmet*
I Linköping gavs löfte om plats, om faderns medgivande till platsens
antagande erhölls. Men denne förklarade, att den soni icke kunnat stanna
hos mästaren i Skänninge, som var vån till fadern, kunde icke heller vara
hos någon annan. Och så bjev det att ånyo komma till hemskräddareni
men åven dår kom alnen i bruk på ryggen. Det oaktat blev vistelsen
hos hemskräddaren tvåårig.
Denne lärling blev senare ägare och innehavare av en stor skrädderi-
affär med många tiotal arbetare.
År 1846 upphörde skråna att finnas till. De ersattes då av handt-
verksföreningar med bibehållande av mästerprov för mästare i stad. År
1864 blev det fullständig näringsfrihet, från vilken tid handtverksorganisa-
tionerna äro fria föreningar.
Ett rövareband.
Generallöjtnanten, greve Johan Adam Cronstedt var från år 1810 till
1817 tillförordnad landshövding i Östergötland. År 1814 hade han i en
av de anbefallda hemliga landshövdingerapporterna omtalat ett rykte, att
rövare skulle uppehålla sig i skogarna i södra Östergötland samt att han
ämnade anställa skallgång för att upptäcka dem. Detta gav anledning
till följande, som man vål kan säga, märkliga skrivelser. Tvenne av dem
åro undertecknade av dåvarande kronprinsen, sedermera konung Karl XIV
Johan, och den tredje av landshövdingen och landssekreteraren i lånet.
»Välborne greve och landshövdinge J. A. Cronstedt!
Till min kunskap har kommit att i Edert lån ett rövareband samlat
sig, och att det redan stiger till ett antal av 18 personer. Jag har befallt
min adjutant, majoren, frih. Otto Mörner att begiva sig till Eder för att
inhämta alla nödiga upplysningar i detta mål. Femtio livgrenadjårer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
