Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidsbilder - Från Indelningsverkets dagar - När Östgöta ryttare sutto av - En livgrenadjärofficers anteckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDSBILDER. 357
Han blev så ond, att han vande sig hastigt två till tre gånger helt
om. Men jag följde honom med en blick, som sade, att jag blott vän¬
tade, att han teg. Då mönstringen var slutad, foro mönstringsherren och
den nye chefen bort. Jag tog avsked av skvadronen. »Gossar!» sade
jag, »trogna vänner, vi känna varandra. I veten, hur jag velat er vål.
Jag vet, huru ni varit mig tillgivna. Skilsmässan är svår, men den år
oundviklig. Jag kan blott såga: Gud give er allt gott — jag skall al¬
drig glömma er. Farväl, gossar!» Då upphävdes ett hurra, blandat med
gråt och snyftningar. Mina tårar började rinna, jag sade än en gång far¬
väl. Men för att ej röja min svaghet gav jag hästen sporrarna och red
bort i sträck, vände mig dock några gånger och gjorde avskedstecken
med handen. Länge hörde jag detta sorgliga hurra. I några månader
därefter kände jag en besynnerlig matthet och feber om aftnarna, som
jag kallade reduktionsfeber. Detta torde förefalla mången löjligt. Men
denna känslighet har jag ej kunnat besegra. Och det är obegripligt, att
jag med den kunnat uthärda livet till 70 år.
En Livgrenadjärofficers anteckningar.
I handskrift finnes en del anteckningar från tjänstetiden av den år
1859 avlidne överstelöjtnanten Jonas Brogren. Värdet av dylika hand¬
skrifter bliver otvivelaktigt för läsaren större, om man äger kännedom
om författaren, vadan till en början må lämnas några uppgifter om honom,
huvudsakligen hämtade ur hans egna anteckningar.
Jonas Brogren var född den 8 febr. 1780. Fadern, som var av bonde¬
släkt, hade i sina yngre år haft tjänst hos riksrådet greve Falkenberg
å Brokind, efter vilket gods namnet antogs. Han blev sedermera riks¬
dagsman i bondeståndet samt revisor i riksbanken och riksgäldskontoret.
Vid två års ålder kom Jonas B. till sin morfader, som var organist. Hår
vistades han nu under elva års tid och fick lära läsa och skriva samt
erhöll undervisning i musik, ehuru B. för det senare säger sig saknat
fallenhet. Någon gång tjänstgjorde han dock vid orgelverket i kyrkan
genom att spela utgångsmarschen. Till sina ungdomsmeriter räknade
han även, att han julottan 1794 mässade episteln utanför altaret i Västra
Eneby kyrka. Redan under denna tid väcktes hågen hos B. för det
militära yrket, då han om somrarna alla söndagar var i tillfälle få se
den då brukliga eftermiddagsexercisen inom kompaniet. Men för en
fattig yngling ansåg fadern framtiden på denna bana osäker. År 1796
kom B. till en landtmätare, där han sedermera blev elev. Emellertid
yppades ett par år senare tillfälle för B. att inkomma på den militära
banan. En fältväbelsbeställning vid Livgrenadjärregementets rothållsför-
delning med Unnerstad som boställe hade genom dödsfall blivit ledig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
