Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Seder och bruk - Vid julhögtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid julhögtid.
Julen, den högtid, som ända från uråldrig tid firades och ännu firas
som den främsta och förnämligaste av årets högtider, begicks och begås
givetvis olika inom olika hem. Ett var dock gemensamt för det stora flertalet,
nämligen det trägna förarbete och det myckna julstök, som föregick själva
julaftonen, denna barnens högtidsdag, vars firande i sena ålderdomen
ihågkommes och bevaras söm ett av flydda dagars ljusaste minnen.
Nedanstående skildring berör tiden från omkring 1850- och 1860-
talen.
Redan vid den tid, då betena voro som bäst och korna gåvo dei*
fetaste mjölken, ystades den ost, som skulle bliva fullt färdig och mogen»
till julen. Denna tid ansågs sammanfalla med tiden, då ljungen blom¬
made. Det var ju endast de större gårdarna, vilka på en gång kunde *
avstå så mycken mjölk från egen ladugård, som åtgick till en större ost,
men man fick mjölk från grannarne, vilken sedan återgäldades i tur ocln
ordning, då dessa företogo sitt yste. Del blev »ystekalas», då gummorna
eller bonddöttrarna kommo med sin mjölk, och envar skulle bjudas på
kaffe med mycket »dopp» samt påtår.
Själva ystningen försiggick i brygghuset eller köket. Mjölken tömdes
i en stor järngryta. Och när mjölken blev ljum, slogs ostlöpet i, varvid
mjölken började att löpna. När så allt »ystat sig», togs ostmassan upp,
och under det vasslan urkramades, Iades massan i ostkaret. Dylika ostkar
plågade vara försedda med inskärningar, så att osten, då den var färdig,
skulle få ett prydligt utseende. Ett dylikt ostkar i Östergötlands museum
av ek är 33 cm. långt, 24 cm. brett och 23 cm. högt
Osten kunde även vid mindre gårdar göras uteslutande av egen hop¬
samlad mjölk. Det ystades då alltefter mjölktillgången mindre ostar, vilka,
sedan man fått tillräckligt antal, sönderkarvades och uppljummades för
att därefter sammanjäsas till en större ost.
I november eller början av december företogs i allmänhet julslakten,
ehuru understundom åven tidigare, eller i oktober, vilken månad sedan
gammalt i almanackan betecknades som slaktmånad. Ånnu på 1860-talet
uppföddes även i städerna den s. k. hushålls- eller julgrisen, och alltid
ordnades det så, att denna skulle vara slaktfet just vid den tiden. Det
gjordes då fläskkorv, medvurst, grynkorv, palt, pressylta och slarv-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
