Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Seder och bruk - Vid julhögtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388 SEDER OCH BRUK.
sylta o. s. v. I sammanhang med slakten kom stöpningen av talgljus för
vinterns behov, varibland även tregrenade julljus, sällan flergrenade, vilka
senare voro mindre hållbara. Till stöpningen behövdes en ljuskärna,
vanligen av koppar, eller också kunde därtill användas en vanlig smör¬
kärna av trä. Båda hade samma form. Denna fylldes med smält talg.
Härtill kom en vridbar ställning av trä, å vilken kunde upphängas de
runda träplaltor, med vars hjälp flera ljus samtidigt stöptes. Dessa
plattor hade på övre sidan en ögla, i vilken den hängdes å en motsva¬
rande krok på träställningen. A undersidan av plattan voro flera krokar,
å vilka ljusvekarna hängdes. Genom att hålla i övre öglan doppades
vekarna ned i den varma talgen för att därefter upphängas till torkning
å ställningen. Så fortsattes med alla plattorna, varefter de ånyo neddop-
pades, till dess så mycket talg fastnat å vekarna, att ljusen fått den
önskade tjockleken. På så vis fick man vanliga stakljus, lyktljus och
dankar, de sistnämnda mycket smala, och vilka sedermera vid matlagning
blev det enda lyse, som bestods förutom ljuset, som kom från den öppna
spiselns eld. För danken fanns vid varje spisel en å en järnstång, som
uppbar spiselhuven, fast anbragt ljuspipa av järn. Understundom begag¬
nades en ljusform av tenn eller bleck, i vilken ljusen stöptes. De fingo
då en jämnare yta.
Så kom brygden, då juldricka, emellanåt även enbärsdricka, tillverka¬
des. Och därefter blev det byk samt rengöring i alla vinklar och vrår.
Kopparkastruller, kaffepannor och puddingsformar m. m., vilka dels voro
uppradade å kökets hyllor, dels upphängda å en av väggarna, skulle till
julen vara blankpolerade och skinande. Därefter blev det närmaste da¬
garna före julafton tillredning av julbrödet eller baket, vilket var det icke
minst viktiga, ty en jul utan gott och vid bakningen väl lyckat bröd gav
icke någon jultrevnad. Det bakades rågbröd, sura limpor, vetebröd,
sirapsbröd, vörtbröd m. m. i olika former, såsom vanliga kakor, kusar
och kransar o. s. v., vartill kom pepparkakor, klenäter och möjligen andra
småbröd. Bakningen började redan vid tretiden på morgnarna.
Under de sista dagarna före julafton hade karlarne fullt arbete med
vedhuggning, så att ved skulle finnas till hands under hela helgen, men
detta skulle liksom bakningen ske tidigt om morgnarna, så att icke någon
tid av den vanliga arbetstiden skulle gå till spillo.
Efter alla dessa vidlyftiga förberedelser kom äntligen julafton, med
vilken den stora högtiden tog sin början.
En julafton på 1860-talet i ett välmående bondehem i Kindabygden
skildras i östg. Korresp., dec. 1904, på följande sätt:
Redan kl. 3 på ottan gingo tjänarne upp för att uträtta sina vanliga
sysslor i ladugården (fåjset = fähuset). Men innan pigorna gingo ut,
tände de upp eld i stuvuspiseln och satte på stora köttgrytan med julhö-
sen (d. v. s. svinhuvud) och julskinkan. Det hem, som hår skildras och som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
