- Project Runeberg -  Östergötland / III. Fornsägner och kulturbilder från Östergötland /
393

(1914-1920) [MARC] Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Seder och bruk - Majeldar - Midsommaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SEDER OCH BRUK. 393
Överallt inom Östergötland funnos dylika bestämda platser, dår maj¬
eldar plägade tändas, sedan så lång tid tillbaka man kunde minnas.
Dessa eldfarliga »nöjen» hava på sista tiden alltmer avtagit. Den sed,
som övergått till osed, bör icke heller tillåtas.
Midsommaren.
Midsommaren var och är delvis ännu mer än andra högtider sedan
gammalt förenad ined vidskepliga plägseder. Denna tid var den för¬
nämsta för offrandet och sökandet av hälsa vid de s. k. offerkällorna
(se sid 234). Vattnet hade då, sades det, sin mest botande kraft. He¬
lande och läkande växter och blommor skulle nu inplockas, ty vid mid¬
sommaren hade dessa den största förmågan att hjälpa den sjuke. Vare
sig bland människor eller djur verkade midsommardaggen, enligt gammal
sägen, bättre än daggen vid andra tider. En sjuk sades bliva frisk, om
han midsommarnatten vältrade sig i daggen, eller också utbreddes å
marken lakan för att uppsuga daggen, varefter dessa lindades omkring
kroppen för att bota utslagssjukdomar. »Midsommardaggen är», säger E.
Hammarstedt i Sv. fornminnesföreningens tidskr. XII s. 64, »enligt folk¬
lig uppfattning en särskild naturens livskraftkälla för såväl växt- som
djurliv, men den är så åven för människor.»
För övrigt ansågos människorna av de förutgångna sommarveckornas
livgivande sol fått förmåga att se in i framtiden — blott det skedde un¬
der vissa hemlighetsfulla former. Den kvinnliga ungdomen begagnade sig
därför gärna av tillfället att söka få kännedom om sina framtida öden,
naturligtvis i främsta rummet att få någon kännedom om sin blivande
herre och man. För att lyckas häruti funnos många sätt. Antingen
skulle man midsommarnatten gä till en plats, där tre vägar möttes. I
lyckligaste fall skulle man där möta den tillkommande, eller också skulle
man få se hans vålnad. Ett annat sätt var att söka upp en klöver¬
blomma, som hade fyrdelade blad eller, om detta icke lyckades, skulle
man inom tre olika socknar plocka nio olika slag av blommor. I vare
sig det ena eller andra fallet skulle blommorna midsommarnatten läggas
under huvudkudden. I drömmen fick man då se sin blivande man. Om
man band en krans av nio olika slags blommor och denna vid uppkast¬
ning i ett fruktträd fastnade, blev man det året gift. Om det bakades
och åts salta »drömpannkakor», fick man i drömmen se sin tilltänkta
fästman. Ännu ett sätt var att »gä tyst». Man skulle då gå till en i
norr belägen källa, men fick från solens nedgång till dess uppgång —
andra säga till midnatt — icke tala det minsta ord. Vid källan skulle
sättas två glas, det ena med brännvin och det andra med vatten. Satte
man sig därefter på något avstånd, fick man se någon, som kom fram

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:16:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ridoster/3/0407.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free