Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Seder och bruk - Midsommaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394 SEDER OCH BRUK.
och drack ur det ena glaset. Drack denne ur glaset med vatten, skulle
hon få en nykter man. I motsatt fall skulle den blivande alltibland taga
sig litet för mycket till båsta. Kom ingen, var det icke anledning att
tänka på äktenskap. Om det var två eller flera flickor, som voro sam¬
lade, och någon av dem yttrade ett enda ord, blev ingen påföljd av hela
försöket. Tyst skulle man även vara, då man midsommarafton i marken
grävde en obetydlig grop och däröver lade en slänt och vidare en sten.
Därefter skulle man räkna de smådjur, som de närmaste ögonblicken sam¬
lade sig närmast kring eller på stenen. Lika många som krypen voro,
lika många friare skulle under kommande år försöka sin lycka. Ytter¬
ligare ett sätt var att på midsommarafton på en sädesåker utvälja tre
lika höga sädesstrån, vilka ombundos med olikfärgade trådar. Varje tråd
gavs viss betydelse. På midsommardagen såg man efter, vilket strå som
skjutit mest upp i höjden. Tråden angav då, vad av det tänkta som
komme att inträffa.
Särskilt utmärkande för midsommaren var klädandet och uppresan¬
det av midsommarstänger, även kallade majstänger, efter ordet »maja»,
i betydelsen löva eller pryda. Stängerna kunde givetvis vara olika klådda,
men det tävlades gärna om att få den högsta eller längsta midsommar¬
stången. Den kläddes först med gröna blad, helst av lönn, vari här och
var fastades blommor, t. ex. pioner, eller virades med blomsterlångder,
ofta av blåklint, på snedden över det gröna. Hår och var hängdes en
krans av grönt och blommor. Som prydnad användes även urblåsta ägg,
mera sällan pappersprydnader. Högst i toppen sattes en flagga, en vim¬
pel eller en väderflöjel. Sedan stången var färdigklådd och folk hunnit
samla sig vid platsen för densamma, restes den under hurra- och glädje¬
rop. Därefter vidtog dansen, som kunde fortgå till långt fram på morgonen,
ty till midsommartid hörde det att vaka midsommarnatten igenom. Dylika
stänger resas fortfarande om det ock kan sägas, att bruket är i avtagande.
Den plats i Östergötland, där förr de prydligaste midsommarstäng¬
erna restes, var å Malmen eller Malmslått, dit föräldrar, syskon och vän¬
ner kommo långväga ifrån för att hälsa på sina bekanta beväringar,
havande »förningar» eller goda och rikliga matsäckar, dels för eget bruk
under sin därvaro, dels för sina bekanta bland truppen, vilka det den
tiden icke beslods så god kost som senare. Vid regementsmusikens toner
tråddes hår nu dansen med den kvinnliga ungdomen. De beväringar,
som icke fått några besök, voro icke sena att i brist dansa med var¬
andra. Men hår blev icke någon dans natten igenom, ty vid tiotiden
gick tystnadssignalen, och sedan var det slut med nöjena. Långväga ifrån
kommande färdades, åven sedan järnvägarna tillkommit, i grönklädda
hökärror, där sittplatserna bestodo av ett tjockt halmlager.
Detta firande av midsommaren å Malmen har numera upphört. Med
den ökade tidslängden för de militära övningarna är det stora flertalet
av värnpliktige hemförlovat under dessa dagar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
