Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anteckningar - “Krigarn vilar sig i mark och skog“. Sång av Karl Fredrik Ridderstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANTECKNINGAR. 421
Sången har här följande lydelse:
Krigarn vilar sig i mark och skog
Ofta nog.
Klippan är hans hårda huvudgärd,
Sängkamraten är hans goda svärd.
Älsklig dröm likväl är honom där
Lika när.
Svärdet ofta jag Lill harmen tryckt,
Det i drömmen som min maka tyckt.
Stod en ros, så frisk, vid klippans rand,
Ack, ibland
Uti drömmens hulda bilder-stund.
Den mig tycktes som din purpurmund.
Susade en våstanvind förbi,
Ack, däri
Hörde jag en suck från hennes bröst
Eller viskning utav hennes röst.
Älskade! Invid min sida du
Vilar nu.
Stridens möda, krigarens besvär,
Rikligen också belönad är.
Dock hur är det? Än jag drömrner blot
Grymma lott!
Vilken verklighet uti
Drömmens gyckel med min fantasi!
Se, mitt huvud vilar sig allén’
Pä en sten.
Och mitt svärd det endast var, som nyss
Fick av mig mitt hjärtas varma kyss.
I »Tids- och Krigsbilderna» äro de tre första verserna lika med
ovanstående med ett par obetydliga förändringar. Fortsättningen är i
si It ursprungliga skick emellertid helt olika. Här heter det:
Flicka! flicka! Vid min sida du
Vilar nu!
Stridens möda, krigarens besvär
Rikligen också belönad är.
Allt, vad ont jag slitit, även ger
Mig långt mer
Himmelsk fröjd av detta ögonblick.
O, att evigt det blott vara fick!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
