Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Det är fara i dröjsmål (24 mars 1934)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med oumbärliga förnödenheter för oss snart komma att
tryta, när järnvägarna på grund av kolbrist måste i hög
grad inskränka driften, när vi icke kunna få bensin till
våra bilar, när nya gummiringar icke stå att uppbringa
för pengar, när kreaturen på landet rårna hjärtskärande
efter salt, när vi måste undvara massor av andra
förnödenheter, som vi blivit vana vid att räkna till livets
nödtorft bl. a. bomull, hurudan blir väl då vår tillvaro? Jag
talar icke om kaffe, té, vin, tobak och andra
njutningsmedel; men hur skola vi kunna försörja och bekläda alla
arbetslösa? I städerna få de icke något bröd. De måste
ut på landsbygden. Där åtminstone har man det bättre.
Kärnan av vår befolkning, lantbrukarna, blir väl tämligen
oberörd av blockaden. Deras förlust på grund av
sjöfartens upphörande går väl knappast upp till 100 miljoner
kronor om året. Den kunna de väl bära. I synnerhet som
prisen på livsmedel stiga inom landet. — Fråga
lantmännen, vad det skulle betyda, om exporten stoppas, om
städerna mista sin köpkraft, om järnvägar och bilar strejka,
så att blott en ringa del av mjölken kan säljas i städerna,
om hundratusentals arbetslösa kroppsarbetare skola födas
för intet, på samma gång som staten kräver oerhörda
skatter för att kunna i det längsta fortsätta kampen mot
övermakten!
Kapitalister och statsanställda komma att lida minst,
till dess att moratorium anbefalles, reduktion av kapital
måste tillgripas och staten reducerar alla löner till hälften
eller fjärdedelen eller — såsom ofta hänt under gångna
tider — alls icke kan utbetala några löner.
Det är i främsta rummet Sveriges arbetare, som hava
intresse av ett sjöförsvar, kraftigt nog att hålla kriget på
avstånd eller, om detta icke lyckas, förhindra en
fullständig handelsblockad. Men frågan gäller i nästan lika hög
grad allt vårt sjöfolk och större delen av övriga
näringsidkare, den gäller oss alla. Må vi besinna, att mot blockad
av våra hamnar gagna varken armé eller fästningar.
Endast det rörliga sjöförsvaret kan förhindra densamma.
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
