Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Fälttåget mot flottan (mars 1935)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke min mening. Jag visste med mig, att jag icke gjort
mig skyldig till några som hälst överdrifter, och jag var
bergfast övertygad om, att jag hade rätt.
Under tiden utkom kapten Sergels föredrag i
broschyr-form under titeln »Flygvapnet och Sveriges försvar».
Denna mottogs med om möjligt ännu större bifall än
föredraget. Och den föranledde icke heller till några
kraftigare gensagor, änskönt den vimlade av felaktigheter. Jag
sammanskrev då en längre artikel, benämnd »Pansarskepp
och bombplan», vari jag huvudsakligen framhöll
flygbombernas relativt ringa verkan, bemötte kapten S. och
underströk pansarskeppens oumbärlighet. Den ena stora
tidningen efter den andra vägrade helt enkelt att publicera
min artikel! Men den utkom den 10 juli i Lunds Dagblad
och ungefär samtidigt i en del andra landsortstidningar.
Företrädesvis ur denna min artikel vill jag nu anföra
några erinringar emot kapten S:s framställning.
Att broschyrförfattaren uppträder med en naiv
självsäkerhet, torde framgå redan av de tvärsäkra påståenden
han utslungar beträffande flygbombernas effekt. Han
angiver denna — mot handelsfartyg såväl som mot
örlogs-fartyg — t. o. m. så nära som på decimalen av ton
sprängämnen, som erfordras i ena eller andra fallet, och han
gör detta utan att använda sådana mjuka ord som »torde»
eller »ungefär».
Författarens uttalande om att »molnen möjliggöra en
dold anflygning» är ännu mera betecknande för hans
egendomliga uppfattning. Han har tydligen själv aldrig flugit
i moln. Ej heller torde han någonsin ha försökt att under
tjocka finna rätt på ett fartyg, som han vet befinner sig
bara på ett par kilometers avstånd. Men det för tusentals
luftangrepp utsatta varvet i Brügge ansågs under
världskriget ganska tryggat mot luftanfall, då himlen var
överdragen.
När förf, säger »Ur svenskt synpunkt framträder även
den stora olägenheten att vid ett krig inom Östersjön den
svenska flottan på grund av detta vattens ringa bredd icke
64
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
