Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Fälttåget mot flottan (mars 1935)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i längden genom rörelse (d. v. s. genom att hålla sig
under gång) kan undandraga sig verkan av en östmakts
flygstridskrafter», så måste man fråga sig, om han någonsin
sett ett fartyg i öppet vatten. Även om det gällt Öresund
i stället för Östersjön, hade utrymmet varit mer än
tillräckligt för våra fartyg att hålla sig i rörelse hur länge
som hälst. Jag har varit sjöman i 36 år, och jag har
varit med om segelmanövrer med stora fartyg under veckor i
Öresund i minst 12 år, merendels såsom lotsande
navige-ringsofficer, så att jag vet, vad jag talar om.
Kapten Sergels skildring av flygets betydelse för
handelskrig skulle kunna giva anledning till många erinringar,
så felaktig är den; men detta skulle föra mig för långt.
Jag skall därför nu endast tillägga några ord om hans
funderingar rörande »den självständiga luftkrigföringen».
■— Det är alldeles riktigt, att, såsom han säger, »Dess
förnämsta mål är att bekämpa motståndarens
flygstridskrafter». Men denna grundregel måste i lika måtto gälla båda
parterna. S. hyste tydligen den föreställningen, att vårt
flygvapen skulle kunna utan större svårighet stäcka
motståndarens. Han talar alls icke om, att t. ex. Ryssland,
som han mycket sysselsätter sig med, säkerligen genast
vid krigsutbrottet kommer att sätta in alla erforderliga
flygstridskrafter för att tillintetgöra våra. Jag återkommer
strax till denna fråga. — — —
Om flottans vedersakare hittills hade hållit sig till mera
blygsamma krav, så blev det annat ljud i skällan, när
överstelöjtnant Kleen uppträdde på vädjobanan med
förslag om indragning av större delen av vårt sjövapen. Och
vilket eko vann han icke hos den stora allmänheten! Men
det måste jag genast säga, att sällan har jag läst
någonting mindre vederhäftigt än hans utgjutelser.
För att icke bliva alltför vidlyftig skall jag här icke ingå
på något närmare bemötande av hans »Tankar och teser».
Jag anser det tillräckligt att något dröja vid hans i Nya
Dagligt Allehanda den 24. sistl. januari införda svar på
mina dagen förut i samma tidning framställda »öppna
frå
5
65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
