Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- [116] Kungl. Kammarkollegium
- [117] Kungl. Statskontoret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
[116] K. Finansdepartementet.
Kungl. Kammarkollegium.
Det är under Gustaf I:s tid som en central
finansförvaltning med kammarråden (eller kollektivt
»kammarrådet») i spetsen börjar organiseras,
afseende dels ordnande af uppbörd och utbetalning
(»räntekammaren»), dels kontroll öfver fogdar och
andra lokala tjänstemän (»räknekammaren»). Den
vanliga benämningen på hela institutionen var
Kammaren. Genom instruktioner under Gustaf II
Adolfs tid (särskildt kammarordningen af 1618)
och genom 1634 års regeringsform blef Kammaren ett
kollegialt ämbetsverk med riksskattmästaren såsom
president. Kammarkollegium, som verket nu började
kallas, hade vid denna tid en mycket vidsträckt
uppgift. Dit hörde hela ledningen af statens
finanser och i sammanhang därmed frågor rörande
näringar samt andra ärenden af ekonomisk art. Men
sedermera har arbetet fördelats; mångfaldiga ärenden
hafva afskilts från Kammarkollegium, hvarigenom nya
ämbetsverk uppstått (se Statskontoret, Kammarrätten,
Kommerskollegium, Domänstyrelsen m. fl.). Genom
kungl. kungörelsen den 10 april 1828 blefvo
gränserna mellan Kammarkollegiets, Statskontorets
och Kammarrättens göromål närmare bestämda.
Enligt gällande instruktion den 14 nov. 1879 med
ändr. den 4 juni 1886 och 20 maj 1887 handlägger
Kammarkollegium numera ärenden af kameral natur eller
som angå den allmänna hushållningen, skall vidare
hafva inseende öfver den statens fasta egendom, i
afseende hvarå icke är annorlunda stadgadt, så ock
med vissa undantag öfver den till civila och kyrkliga
behof anslagna jord, samt ombesörja ärenden, som angå
förvärfvande åt eller afvändande från staten eller
allmän inrättning af äganderätt till fastighet.
Aflöning. Presidenten 10,000 kr., däraf lön 7,600
kr. och tjänstgöringspgr 2,400 kr.; kammarråd 6,400
kr., däraf lön 4,400 kr. och tjänstgöringspgr 2,000
kr., jämte ett ålderstillägg efter 5 år å 600 kr.;
advokatfiskal och arkivarie 4,500 kr., däraf lön
3,000 kr. och tjänstgöringspgr 1,500 kr., jämte
två ålderstillägg efter 5 och 10 år å 500 kr.;
öfriga tjänstemän 3,000 kr., däraf lön 1,800 kr. och
tjänst göringspgr 1,200 kr., jämte två ålderstillägg
å 500 kr.
President
Munthe, Gustaf Fredrik, jur.kand., KNO1kl, f. 49; 04.
Kammarråd
Rydin, Karl Rudolf, jur.dr, KNO2kl, f. 54; 91.
Thulin, Gabriel, jur.dr, RNO, KDDO2gr, LSkS, f. 65; 93.
Nehrman, Karl Hjalmar Abraham, RNO, f. 59; 96.
Björkman, Alfred, RNO, f. 60; 99.
Dyberg, Vilhelm, RNO, f. 60; 01.
von Otter, Casten Fredrik, frih., advokatfiskal [se nedan], f. 66; tf. 05.
Advokatfiskal
von Otter, Casten Fredrik, frih., jur.kand., tf.
kammarråd, RNO, f. 66; 01; tf. Dufwa, Alfred
Wilhelm, notarie [se nedan], f. 67; 05.
Arkivarie
Afzelius, Anselm Emanuel, f. 61; 97.
Notarier
Hedén, John Leonard, f. 44; 84.
Schildt, Carl Hugo, RVO, f. 51; 84.
Sternhoff, Johan Theodor, v.hhöfd., f. 53; 96.
Körner, Axel Olof August, v.hhöfd., tf. prot.sekr. i Just.rev.exp., f. 60; 97.
Dufwa, Alfred Wilhelm, tf. advokatfiskal, f. 67; 99;
tf. Nyborg, Karl Gustaf, f. 69; 06.
Bovin, Johan Henrik, f. 62; 00.
Hagström, Albert Reinhold, f. 62; 00.
Wallin, John Victor, f. 70; 00.
Bäckström, Gustaf Arvid, f. 65; 01.
Bergström, Per Rickard Benedikt, f. 68; tf. 04.
Registrator
Vallander, Erik Alfred, f. 64; tf. 07.
Aktuarie
Hage, Anton Walfrid, f. 63; 96.
Amanuenser
Lundquist, Anders Victor [100], f. 64; 00.
Fehr, Olof Herman, f. 69; 00.
Hedin, Gustaf, f. 69; 00.
Broberg, August, notarie [99], f. 69; 01.
Bokström, Karl Konrad [100], f. 70; 04.
Elliot, Hugo Isak, jur kand., f. 70; 04.
Gräntz, Emil A:son [95], f. 69; 05.
Schnell, Oscar Fredrik Wilhelm, f. 65; (99) 07.
*
[117] Kungl. Statskontoret.
Dispositionen och assignerandet af statens medel
hörde i början till Kammarkollegiets göromål men
uppdrogs genom kungl. brefvet den 8 dec. 1680 och
instruktionen den 11 dec. s. å. åt Statskontoret
såsom särskildt ämbetsverk. Detta hade dock samme
president som Kammarkollegium till 1720. Sedermera har
Statskontorets verksamhet småningom utvidgats. Bland
annat hafva dit öfverflyttats: från Kammarkollegium
kartasigillatakontoret (kungl. kung. den
10 april 1828), från Arméförvaltningen dess
fonder (kungl. brefvet den 28 dec. 1872), från
Kommerskollegium manufakturförlagslånefonden
(kungl. brefvet den 26 okt. 1877). Räntekammaren var
en särskild afdelning inom Statskontoret ända till
1876; numera tjänstgör en räntmästare såsom gemensam
kassör för inkomst- och utgiftsbyråerna. Enligt
gällande instruktion den 18 okt. 1907 har
Statskontoret till åliggande bl. a. att, där
ej för särskilda fall annorledes är förordnadt,
emottaga och redovisa statsverkets inkomster och
bestrida statsutgifterna, att handlägga ärenden
ang. stämpelpappersväsendet och kortstämplingen,
att förvalta de under Statskontorets vård stående
fonder och kassor, att upprätta rikshufvudbok,
statsliggare och stater för länen samt att å den
löpande kronouppbörden utöfva kontroll.
Aflöning. Ny aflöningsstat är fastställd att
gälla från och med den 1 jan. 1908 och utgör för
generaldirektören 11,000 kr., däraf lön 7,000
kr., tj.pgr 3,000 kr. och ortstillägg 1,000 kr.;
statskommissarier 8,100 kr., däraf lön 5,000 kr.,
tj.pgr 2,500 kr., ortstillägg 600 kr. jämte ett
ålderstillägg efter fem år å 600 kr.; sekreterare,
kamrerare och förste revisor 5,800 kr., däraf lön
3,600 kr., tj.pgr 1,800 kr.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:17:28 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rikskal/1908/0165.html
