Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statistiska tabeller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T 39
Tal). 34. Fabriksindustrien, bergshandtering och handtverk.
Källa: Kommerskollegii berättelse om fabriker och handtverk samt om bergshandteringen.
A) Fabrikerna år 1906, deras arbetare och tillverkningar.
Uppgifterna afse endast den större industrien (medan den mindre hänföres till handtverket).
Grufvor och andra bergverk redovisas särskildt (i afd. E—I); för mejerier saknas statistiska
uppgifter.
Det angifna antalet fabriker afser icke fabriksanläggningar utan tillverkningsställen för de
olika varuslagen; då flera varuslag kunna tillverkas vid en och samma fabriksanläggning, måste
antalet fabriksanläggningar gifvetvis vara mindre.
Antalet arbetare är angifvet i medeltal för den tid under året, hvarunder resp. fabriker
varit i gång.
Tillverkningarnas värde skall vara angifvet efter priset vid försäljning (men torde ej sällan
hafva beräknats endast efter tillverkningskostnaden), alltså med inräkning af tillverknings- (och
försäljnings-) afgifter, när sådana förekomma. Detta gäller äfven mellanprodukter (t. ex. råsocker,
råbrännvin, malt, i papper och papp ingående trämassa, i väfnader ingående garn m. m.), hvadan
de summor för tillverkningarnas värden, som meddelas, kunna innehålla åtskilliga
dubbelräkningar. I st. f. tillverkningarnas fulla värden äro endast upptagna intjänta förädlingslöner (t. ex.
spinn- eller färgerilöner), när tillverkningen ej utgjorts af annat än förädling af för sådant
ändamål inlämnadt gods.
Grupperingen är den i den officiella statistiken vedertagna.
Fabriker för framställande af: Antal fabriker. Antal arbetare. Tillverkningarnas
kvantitet. värde (i kronor).
1. Närings- och njutningsämnen:
Charkuterivaror . ......... 59 507 • 9,438.730
Margarin . ............ 9 455 kg. 14,373,608 15.996.297
Bröd ................ 55 1,589 • 12,072,336
Mjöl, gryn, kli och gröpe...... 1,557 4,421 » 553,992,166 94,084,598
däraf hvetemjöl . . . . . . .... • • > 211,137,798 45,138,902
rågmjöl............ • • > 171,933,998 29,582,666
hafregryn.......... • • » 8,136,364 1,708,188
risgryn"........... • • » 8,449,503 1,756,313
kli/............ • • » 117,637,334 11,125,106
Härjämte förmalningslön ...... • • 2,846,515
Malt.............. . 252 654 » 42,796,872 9,529,285
Karameller, marmelad och konfekt . 54 907 > 5,951,238 5,810,437
Socker, rå- ............) (ton 122,553,057 46,419,932
melass . . ......... } 19 6,017 { » 10,650,003 491,394
betmassa. ......... J ( » 455,872,945 923,692
raffineradt.........\ in ■’( > 119,547,823 62,528,030
sirup och melass....../ iU \ » 5.162,832 ! 386,345
Tobak.............. 111 4,877 ’ • 19,530,834
däraf cigarrer och cigarrcigarretter . • • st. 169,026,051 7,555,575
snus ............ • kg. 5,778,087 7,274,714
Brännvin, rå-........... 126 859 ni.1) 45,743,236 37,857,284
renadt ocli sprit.....J 20 204 > 45,733,SIS 39,703,737
*) Normalliter, d v. s. .liter med alkoholhalt af 50 % vid + 15° C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
