Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 4. Följden av att nattetid följa efter en vacker flicka på gatorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om, en blandning av fantastiskt oberoende och blind
lydnad, ett slags mellanting mellan slaveri och frihet, som
tilltalade Gringoire, vilken själv alltid gick från ena ytterligheten
till den andra och ständigt vägde mellan olika böjelser, vilka
upphävde varandra.
För övrigt är man aldrig så upplagd att följa efter
vandrare (och framför allt vandrerskor), som när man inte vet, var
man skall sova.
Försänkt i tankar marscherade han således i väg efter den
vackra flickan, som påskyndade sina steg och lät den vackra
geten trava, då hon såg borgarna skynda hem till sig och
krogarna stängas, de enda butiker som hade haft öppet
denna dag.
— När allt kommer omkring, tänkte han om en stund,
måste hon bo någonstans. Zigenerskor är godhjärtade.. .
vem vet? —
Det låg i detta tankstreck, som han lät efterfölja frågan,
vissa otydliga föreställningar, som var ganska behagliga.
Medan han gick förbi de sista grupperna av borgare, som
stängde sina portar, uppfångade han då och då fragment av
deras samtal, som bröt kedjan av hans leende antaganden.
An var det ett par gubbar som pratade med varandra.
— Mäster Thibaut Fernicle, vet ni vad, det har blivit
riktigt kallt.
(Det hade Gringoire vetat ända sedan vinterns början.)
— Ja, det har ni rätt i, mäster Boniface Disome! Jag
undrar just, om vi skall få uppleva en sådan vinter som för
tre år sedan då veden kostade åtta sous famnen?
— Bah! Det är ingenting, mäster Thibaut, i jämförelse
med vintern 1407, då det frös på hela tiden från
Mårtensmässa till Kyndelsmässa och det var så kallt att bläcket frös
i parlamentsskrivarens penna vid vart tredje ord, så att han
måste avbryta rättegångsprotokollen.
Längre fram var det två grannkvinnor som stod i sina
fönster med ljus i händerna.
— Har er man berättat om olyckan för er, mademoiselle
Boudraque?
— Nej. Vad är det, som har hänt, mademoiselle Turquant?
72
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
