- Project Runeberg -  Ringaren i Notre Dame /
264

[MARC] Author: Victor Hugo Translator: Oscar Nachman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde boken - 7. Spökmunken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ådror att isas. Just vid denna tid cirkulerade sällsamma
rykten om en spökmunk, som nattetid strövade omkring på
Paris gator, och han kom otydligt att tänka på detta rykte.

Han stod obeslutsam ett ögonblick; så bröt han
tystnaden, i det han samtidigt försökte skratta.

— Min herre, sade han, om ni är en tjuv, vilket jag
hoppas vara fallet, förefaller ni mig som en falk som slår ned på
en ihålig nöt. Käre vän, jag tillhör en ruinerad familj.
Försök hellre er lycka här strax bredvid, ty i kollegiets kapell
finns det en bit av Kristi kors, infattad i silver.

Skuggans hand, som hittills varit dold under kappan,
sträcktes fram och föll med ett örngrepp ned på Febus arm,
i det skuggan samtidigt talade och sade:

— Kapten Febus de Chåteaupers!

— Hur i helvete vet ni mitt namn? sade Febus.

— Jag vet inte bara ert namn, fortsatte mannen i kappan
med sin gravlika stämma. Ni har ett möte i kväll.

— Ja, svarade den häpne Febus.

— Klockan sju.

— Ja, om en kvart.

— Hos la Falourdel.

— Alldeles.

— Hos kopplerskan vid Pont Saint-Michel.

— Ärkeängeln Saint Michel, såsom det heter i Fader
Vår.

— Hädare! brummade spöket. Med en kvinna?

— Jag bekänner.

— Som heter.. .

— Esmeralda, sade Febus i lätt ton. Så småningom hade
han återvunnit hela sin vanliga sorglöshet.

Vid detta namn ruskade skuggan ursinnigt kapten Febus’
arm.

— Kapten Febus de Chåteaupers, du ljuger!

Den som i detta ögonblick hade sett kaptenens lågande
blick, det språng han tog baklänges, så våldsamt att han
frigjordes från den andres grepp, den stolta min varmed han
lade handen på värjfästet, den som hade sett det, skulle ha
blivit förfarad.

264

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 1 13:07:51 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ringaren/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free