Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde boken - 4. En alltför nitisk vän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ryggen med olycksbådande långsamhet av honom hans
rustning bit för bit, svärdet, dolken, hjälmen,
bröstharnesket, lårskenorna, som om han varit en apa, som skalat en
nöt. Bit för bit släppte Quasimodo studentens järnskal för
hans fötter.
När studenten fann sig avväpnad, avklädd, naken i dessa
fruktansvärda händer, gjorde han inte något försök att tala
till sin döve fiende, utan han skrattade honom djärvt i
ansiktet och sjöng med sitt sextonåriga pojkhjärtas hela
bekym-merslöshet en då för tiden populär visa:
Elle est bien habillée,
La ville de Cambrai.
Marafin l’a pillée . . .
Han hann inte avsluta visan. Quasimodo syntes nu
stående på galleriets balustrad, med ena handen hållande
studenten vid fötterna och låtande honom snurra runt som en
slunga. Så hördes ett ljud, som då en ask av ben krossas mot
en vägg, och någonting syntes falla, men det stannade, då
det tillryggalagt en tredjedel av vägen ned, ty det hejdades
av ett av de arkitektoniska utsprången. Det var en död
kropp, som förblev hängande där, dubbelvikt, med krossade
revben och spräckt huvudskål.
Ett anskri av fasa höjdes bland friborgarna.
— Hämnd! ropade Clopin.
— Till plundring! svarade mängden. Till anfall! Till
anfall!
Sedan följde ett ohyggligt tjut på alla möjliga språk, alla
möjliga dialekter, i alla möjliga tonfall. Den stackars
studentens död uppväckte en storm av förbittring hos denna
folkmassa. Friborgarna greps av blygsel och raseri över att så
länge ha blivit hållna i schack framför en kyrka av en
puckelrygg. Deras raseri förskaffade dem stegar,
mångdubblade facklornas antal, och inom några minuter såg
Quasimodo till sin bestörtning en fruktansvärd skara anfalla
Notre-Dame från alla håll. De som inte hade några stegar, hade
knutit ihop rep, de som inte hade några rep, klättrade upp
395
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
