Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde boken - 5. Den avskildhet, i vilken konung Ludvig av Frankrike läser sina böcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
makthålla de bördiga platserna genom handel, de
ofruktbara genom fabriker. . . låta herrar engelsmän se våra fyra
kanoner Londres, Brabant, Bourge-en-Bresse och
Saint-Omer... det är tack vare artilleriet, som krig numera föres
med större urskillning. . . till vår vän herr du Bressiure . . .
arméerna kunna icke upprätthållas utan skatter. .." o.s.v.
Vid ett tillfälle höjde han rösten:
— Pasque-Dieu! Herr konungen av Sicilien förseglar
sina brev med gult vax, liksom en konung av Frankrike! Det
är kanske orätt av oss att tillåta honom det. Min gode kusin
av Burgund tillät ingen annan att föra ett gult falt i sitt
vapen. Dynastiernas anseende betryggas genom att deras
företrädesrättigheter hålles i helgd. Anteckna det, vän Olivier.
Vid ett annat tillfälle sade han:
— Åhå, det där var en väldig lunta! Vad kan det vara,
som vår vän kejsaren begär av oss? Medan han sedan
ögnade igenom brevet, inflikade han här och där några korta
utrop: Ja visst, Tyskland är så stort och mäktigt, att det är
nästan otroligt! Men vi glömmer inte det gamla ordstävet: "Det
präktigaste grevskapet är Flandern, det präktigaste
hertigdömet Milano, det präktigaste konungariket Frankrike." Ar
det inte så, herrar flamländare?
Denna gång bugade sig Coppenole såväl som Willem
Rym. Strumpvävarens fosterlandskärlek fann sig smickrad.
Den sista depeschen av alla kom Ludvig XI att rynka
ögonbrynen.
— Vad är det här för något? utbrast han. Klagomål och
petitioner mot våra garnisoner i Picardie! Olivier, skriv med
ens till herr marskalken de Rouault — att krigstukten börjar
slappna, att trupper och officerare pinar allmogen över
hövan, att soldaterna inte åtnöjer sig med vad de finner i
bondens hus, utan med hugg och slag tvingar honom att från
staden hämta vin, fisk, kryddor och annat dylikt, att kungen
känner till allt detta, att vi vill beskydda vårt folk mot
olagligheter, stöld och plundring, att sådan är vår vilja, vid Vår
Fru! Och dessutom, att det inte alls behagar oss, att
musikanter, barberare eller underofficerare går klädda som
prinsar i sammet, siden och guldringar. Att en dylik fåfänglighet
408
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
