Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur Risebergaboken blev till, av J. G. Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
huvudstadierna i den stora vegetationscykel, som dominerar ej blott
rytmen i vår levande natur, utan jämväl våra grundläggande näringar.
Kursens förläggande till ett stort jordagods erbjuder bekväma tillfällen för
deltagarna att följa och i någon mån deltaga i vissa sommararbeten,
såsom exempelvis höskörd, bärkonservering och kräftfiske.
Ständig hänsyn måste tagas till det faktum att vistelsen vid Riseberga
blir ej blott en studie-, utan samtidigt en feriekurs, varför arbetet bör
omväxla med rikligt tillmätt vila och förströelse.
Härmed ligga nu Riseberga-företagets tre huvudstadier klara för oss:
klosterruinens utgrävande och konservering, samlande och byggande av
hembygdsgården, samt till sist, om våra krafter räcka så långt,
upprättande av stiftelsen med dess feriekurs samt eventuellt hospits och andra
verksamhetsgrenar, som i det föregående ej ens blivit antydda.
En halv miljon kronor kräves det för att bringa detta program till
utförande. Vi äro också på det klara med att det hela måhända till sist
kommer att överstiga våra resurser. Men det är då lyckligtvis så, att enbart
det första stadiet, ruinarbetet, är en sluten uppgift för sig, väl värd all den
omtanke och möda, som av vår krets och av våra donatorer —
bland dem medarbetarna i och subskribenterna på denna bok — offras
på Riseberga-företaget.
Det är tre händelser, som markera vägen framåt för förverkligande av
våra Riseberga-planer.
Den 17 mars i år donerade redaktör J. L. Saxon till det arbetsutskott,
som tillsvidare tillvaratar den planerade Riseberga-stiftelsens intressen, en
summa av 10,000 kronor att utgå med 2,000 kronor under vartdera av
åren 1930—34 i syfte att gagna Riseberga-stiftelsens planer, i främsta
rummet utgrävningen och konserverandet av klosterruinen.
Den 22 juni hölls vid Riseberga en av Väster-Nerikes hembygdsförening
anordnad fest, vars tyngdpunkt var uppförandet av ett klosterspel, Fru
Brita rider till Riseberga. Till den av d:r B. Waldén utarbetade
redogörelsen för festen och klosterspelets uppförande få vi hänvisa.
Riseberga-festen blev ej den ekonomiska framgång som vi hoppats på.
I trots av det härligaste väder och sällsynt gynnsamma förhållanden i
övrigt gick festens ekonomi nätt och jämnt ihop. Icke dess mindre räknar
hembygdsföreningen med denna fest som en stor framgång. Den
andaktsfulla högtidsstämning, som omgav det av förnämliga dramatiska
krafter framförda festspelet, lärde oss känna ett hittills obeaktat värde
hos den pittoreska ruinen: en friluftsteater av stora mått, med svagt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
