Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Syster Karin och syster Sisla, av Selma Lagerlöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYSTER KARIN OCH SMoSkuRR SISLA
Av SELMA LAGERLÖF
å den tiden, då den lutherska kyrkoförändringen gick fram över lan-
Bö levde i Riseberga kloster i Närke en stackars nunna, som var så
slö och loj och oduglig, att alla de andra klostersystrarna hade henne
till ett åtlöje.
Man kunde ju tycka, att något sådant inte borde ha förekommit på en
så helig plats, men det veta vi ju alla, att människor äro människor, var
man än gör av dem, och dessa instängda klosterfruar, som inte gjorde
annat än bådo och arbetade, kunde kanske behöva en liten förlustelse
då och då, och den skaffade de sig genom att göra narr av denna omöj-
liga stackare, syster Karin.
Om man skall säga sanningen, så var syster Karin den, som hade
det bästa utseendet i hela klostret. Hon var huvudet högre än alla de
andra nunnorna och inte mer fetlagd, än som behövdes för att hon
skulle se ståtlig ut till sin längd. Hon hade små händer och fötter,
elt litet huvud med ljust hår, klar hy och blå ögon samt var långtifrån
ful. Dessutom låg det en besynnerlig värdighet över henne. Vid första
ögonblicket kunde man tro, att denna resliga syster allra minst var
en kungadotter.
Men de, som gåvo litet närmare akt på henne, kunde inte låta bli
att förundra sig över att hon aldrig bytte ansiktsuttryck, utan satt med
densamma vänliga och belåtna uppsynen, vad som än hände omkring
henne. Och likaså måste det nog väcka förvåning, att hon aldrig ändrade
ställning, utan jämt satt stilla och orörlig på bänken. Men även då iakt-
tog hon sin värdighet. Det kunde aldrig komma i fråga, att hon skulle
stöda ryggen mot väggen bakom henne eller att hon skulle lägga benen
i kors. Inte heller blev hon retad, hur än de andra systrarna gäckades
med henne, och gav aldrig svar på tal.
22 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
