Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cistercienserklostren, av Sigurd Curman och Erik Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CISTERCETE NSE RÖKT OSLIR EPN
Av SIGURD CURMAN och ERIK LUNDBERG
onung Sverker den äldre och biskop Gislo i Linköping införde enligt
traditionen klosterväsendet i Sverige genom att på samma dag år
1143 instifta var sitt kloster, konungen i Alvastra och biskopen i Nydala.
Vi kunna nu knappast till fullo överblicka betydelsen av den kultur-
faktor, som härmed introducerades hos oss.
Bristen på dokumentariska vittnesbörd om vårt land och folk under
den äldre medeltiden är sorgligt stor. Något monument över kloster-
väsendets allmänt kulturella betydelse, som ens till arten kunde jämföras
med andra länders historiekrönikor, författade i klostren, äga vi alls icke
från denna tid. Men av många skäl kunna vi dock sluta oss till, vad
klostren betytt, och vilken oerhörd kulturgärning, som utförts inom de-
ras murar även hos oss.
De västerländska klostren ha alltsedan 500-talet, då den helige Benedikt
av Nursia grundade sitt kloster på Monte Cassino och skrev dess regel,
vilken utgör grundvalen för alla senare västerländska klosterregler, sökt
förverkliga Kristi efterföljelse icke endast genom kontemplation och askes,
utan även genom träget arbete, såväl kroppsligt som andligt.
Brukandet av jorden hörde sålunda till klosterinnevånarnas sysselsätt-
ning likaväl som gudstjänstens fullgörande. Klostret utgjorde icke endast
en andlig utan även en praktiskt-ekonomisk enhet av säreget och utpräg-
lat slag och måste såsom sådan ha utövat ett mäktigt inflytande på den
materiella kulturen i sin ort. Klostrets drift fordrade också en mycket
omfattande verksamhet. Allt skulle utföras inom klostret självt, och
detta hade till följd, att detsamma växte till ett väldigt, självständigt kom-
plex med verkstäder och förrådshus av olika slag. Alla sorters hantverk
bedrevos inom murarna. Kvarn, smedja, bagarestuga och brygghus såväl
som lada, stall, fähus, magasin och bodar funnos inom området. Natur-
ligtvis ägnade man sig även åt intellektuella och konstnärliga arbeten,
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
