Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cistercienserklostren, av Sigurd Curman och Erik Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CiskercienJdserklodtren
Cistercienserorden leder sitt ursprung från ett burgundiskt kloster be-
nämnt Citeaux och grundat år 1098 av abboten Robert av Molesmes.
Robert tillhörde den mäktiga och monarkiskt styrda cluniasenserorden,
utgången från moderklostret Cluny i Burgund. Cluniasenserorden hade
ursprungligen grundats i syfte att återuppliva och tillämpa den helige
Benedikts klosterregel i dess ursprungliga renhet och med sträng kontroll,
men hade snart växt ut till oerhörd omfattning, världslig makt och enorm
rikedom. Det enkla klosterlivet existerade där knappast längre, och ordens
byggnadsföretag utmärkte sig på 1000- och 1100-talen för slösande prakt
och rikedom.
Robert av Molesmes sökte som nämnt i sitt nya kloster, grundat i en
ogästvänlig ödemark, tillämpa Benediktinerregeln i dess ursprungliga
mening, med fordran på strängt allvar i klosterlivet. Detta reformförsök
fick sin stora betydelse dels genom den kraftfulla personlighet, som blev
abbot år 1109, engelsmannen Stefan Harding, och som gav orden dess
författning och egenartade organisation, dels genom inträdet i klostret
(1113) av en av medeltidens märkligaste människor, den helige Bernhard
av Clairvaux, vilken gav cistercienserorden dess andliga inriktning i mys-
ticismens tecken.
Redan året efter den helige Bernhards inträde i klostret grundades det
första dotterklostret, La Ferté, och därpå i rask följd ytterligare trenne,
Pontigny, Clairvaux och Morimond, alla i Burgund. Snart uppväxte en
hel mängd nya dotterkloster, och nödvändigheten av en fast organisation
gjorde sig gällande. Så tillkom Carta Caritatis utarbetad av Stefan Har-
ding i samråd med övriga abbotar (kort före 1119). För klosterlivet ges
här noggranna föreskrifter. I motsättning till Cluny med dess monarkiska
författning blev cistercienserordens styrelse utpräglat aristokratisk. Under
högste chefen, abboten i Citeaux, stå abbotarna i de fyra äldsta dotter-
| klostren. Från ettdera av dessa fem äldsta kloster ha sedan de övriga
grundats direkt eller genom nya dotterkloster, och varje cistercienser-
kloster står därför i filiationsförhållande till något av dessa fem. Varje
moderkloster har visitationsrätt och -skyldighet över sina dotterkloster.
Visitation skall ske varje år. Abboten i Citeaux har under kontroll av
de fyra äldsta klostrens abbotar och generalkapitlet den högsta ledningen
med inspektionsrätt.
För ytterligare sammanhållning inom orden var sörjt genom ett årligt
generalkapitel i Citeaux, vari alla abbotar skulle deltaga. Ett enhälligt
generålkapitel hade högsta makten och kunde t. o. m. avsätta abboten i
Citeaux. När orden vunnit större spridning (år 1149 uppgick antalet
32 Si
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
