Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cistercienserklostren, av Sigurd Curman och Erik Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cisterecienserklostren
ytterst skarpt bl. a. mot de väldiga bildsmyckade portalerna i Cluny-
kongregationens byggnader. Cistercienserkyrkorna skulle vara enkla,
utan prydnader och utsmyckning. Figurkonst fick alls ej förekomma.
Såsom opposition mot Cluny, vars kyrkor hade hela massor av prakt-
fullt utstyrda och effektfullt sammangrupperade kyrktorn, påbjöds, att
cistercienserklostrens kyrkor skulle vara tornlösa. Glasmålningar i flera
färger voro även bannlysta.
Ur detta negativa program framväxte emellertid mycket snabbt en
egenartad, ny byggnadsstil, som av den sydfranska och burgundiska
arkitekturen övertog den konstruktiva stommen och grundformerna, men
ej den dekorativa utsmyckningen. I stället utbildade man proportions-
förhållandena och stenhuggeritekniken till stor fulländning.
Samtidigt med cistercienserarkitekturens framväxande i dess egenart
bröto sig i norra Frankrike gotikens nydanande konstruktions- och form-
tankar fram. De yngre cisterciensiska kyrkorna ha tagit starka intryck
av denna tidiga gotik, ehuru man samtidigt sökt kväva och bekämpa
det nya i gotiken som stil. Även här visa cistercienserna sin konstnär-
liga negativism, ehuru de, till-synes motvilligt, taga emot de praktiska
förbättringarna. Den yngre cistercienserarkitekturen blir maskerad
gotik.
I sitt hemland, Frankrike, nådde cisterciensernas byggnadskonst knap-
past någon större utvecklingshistorisk betydelse. Däremot blev detta
fallet i så mycket högre grad utanför Frankrikes gränser. Genom de
stora klosterkyrkorna i S. Galgano, Casamari och Fossanova introduce-
rades gotiken i Italien på det sätt, varpå den överhuvudtaget accepte-
rades i detta land. Och i vårt land betydde cistercienserarkitekturen
en oerhört viktig lärokurs i högre byggnadskonst och kanske framför allt
i konsten att slå valv. Våra klosterbyggnader ha överallt blivit mönster
för ortens kyrkliga byggnadsverksamhet.
Alvastra, Nydala och Roma samt även Vreta ge helt eller delvis prov
på den ålderdomligaste fasen i cisterciensernas arkitektur, medan Varn-
hem och Riseberga samt delvis Vreta ge ytterst märkliga prov på en
nationellt präglad stilart, vilken öser ur såväl åldrig som då för tiden
hypermodern cisterciensisk byggnadskonst som källor. Vi måste i dessa
klosterbyggnader, framför allt i deras kyrkor, se höjdpunkten av vad
vår äldre medeltid skapade självständigt, och det är värt att lägga märke
till, att detta skapande skett inom våra cistercienserklosters murar.
LD
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
