Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cistercienserklostren, av Sigurd Curman och Erik Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Risebergaboken
helst, såsom mönster. Detta synes bero på det lösa förhållande, vari
nunneklostren stodo till orden. Till en början var det ej tillåtet att upp-
taga nunnekloster i densamma, men detta hindrade naturligtvis ej att
nunnekloster uppstodo, vilka följde cistercienserregeln. Så småningom
upphävdes förbudet mot deras införlivande i ordenssamhället, men i
regel synas de dock ha stått mera under vederbörande biskops än under
närmast belägna munkklosters överinseende. Till sin anordning följa
dessa klosterkomplex som sagt mindre noga det gängse skemat. Detta
gäller även om själva kyrkan, så mycket mera som nunneklostren ofta
fingo övertaga äldre kyrkor, vilka även i fortsättningen förblevo för-
samlingskyrkor samtidigt som de tjänstgjorde för klostrets behov.
De svenska cistercienserklostren visa i flera fall synnerligen vackert
genombildade varianter av de planskemata, som ovan allmänt skildrats.
Detta gäller framför allt om Alvastra och Varnhem. Påfallande är dock,
att klimatet dragit med sig korsgångens förvandling från öppen arkad
till sluten gång. Nunneklostrens byggnader i vårt land, där ju vid denna
lid cistercienserorden var allenarådande, ha även de utpräglat cistercien-
siska former. Riseberga synes vara särskilt typiskt utbildat, ehuru själva
klosterbyggnaderna hava mycket små mått. Vreta kloster däremot har
på grund av upprepade gånger inträffade eldsvådor aldrig blivit slut-
giltigt fullbordat. Man har där kunnat påvisa sida vid sida med längor
av utpräglat cisterciensiskt snitt och disposition bl. a. även rester av den
enkla hydda — en ryggåsstuga med eldstad mitt på golvet — vari
nunnorna under tiden närmast efter klostrets instiftande av allt att döma
haft sin bostad. I Vreta har man även anträffat en egendomlig vatten-
ledning från klostrets äldsta tid. Från en c:a 200 m. avlägsen källa har
vattnet i en murad, sluten kanal, liggande på 2 meters djup under mar-
ken, letts in i klostret och dess olika byggnader. Även i Varnhem finnes
motsvarande anläggning. Sådana anordningar äro synnerligen karakteris-
tiska för äldre kloster även utomlands.
Klostren i Nydala och Roma vänta ännu på utgrävarens hacka och
spade. I Gudhem börja ruinkomplexets konturer däremot kunna skönjas.
Cistercienserordens arkitektur präglas av klara och lätt iakttagbara
särdrag. Ordens grundläggare och lärofäder hade nog från början minst
av allt tänkt sig att utbilda en cisterciensisk byggnadsstil. Deras arki-
tekturprogram var endast starkt negativt och riktat mot den överflö-
dande rikedom och prakt, som gjorde sig gällande i cluniacenserordens
byggnader, framförallt i kyrkorna. Den helige Bernhard uttalar sig
44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
