Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klosterruinen och dess problem, av Bertil Waldén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLOSTERRUINEN OCH DESS PROBLEM
Av BERTIL WALDÉN
iseberga klosters öden under efterreformatorisk tid kunna icke sägas
ha tett sig vare sig gynnsammare eller vidrigare än vad som varit för-
hållandet i fråga om det stora flertalet av dess systerinstitutioner i vårt
land. Över dem alla har förstörelsen gått hårt fram, men den absoluta
förintelsen hör dock till sällsyntheterna; de förgörande makterna ha dess-
bättre i regel ej hunnit med mera än halvgjort arbete. Ännu leva kloster-
kyrkorna i Varnhem och Vreta, ännu resa sig i Alvastra och Roma monu-
mentala ruiner. Vid jämförelse med dessa nu nämnda cistercienser-
kloster kan Riseberga i förstone synas över hövan ödesmärkt. Århundra-
den igenom har Riseberga som fornlämning betraktat icke varit stort
mera än den stora stenkulissen mitt i herrgårdsparken, västgaveln till
den en gång så voluminösa och i sin stränga, rena stil troligen arkitek-
toniskt starkt verkningsfulla klosterkyrkan. ”Thet gambla Risberga
Kloster” — skriver den 16 juni 1667 kyrkoherden i Edsberg Jonas Ek, då
han, hörsammande påbudet om antikvitetsrannsakning, på en halvsida
förtecknade Edsbergs och Hackva socknars fornminnen — ”af hwilket
för tijden icke mehr ähr til finnandes uthan allenast een mur...” ”Thet
ähr så gammalt”, fortsätter han, ”att the som nu för tijden lefwa icke
kunna hafwa någon wetskap ther om...”
Redan ett århundrade efter ödeläggelsen hade alltså minnet hunnit
förblekna av det vittomfattande komplex av byggnader, som en gång stod
som det påtagliga vittnesbördet om den mest betydande faktorn inom
sin bygds materiella såväl som andliga odling. Västgaveln får represen-
tera klostret i Rhyzelius” klosterbeskrivning och på Numers bekanta teck-
ning; torven har sedan länge brett sitt täcke över murrester och rashögar,
parkvegetationen inkräktar alltmera på byggnadsområdet och frodas
ypperligt i den kalkmängda jordmånen. Det är först under loppet av de
47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
