Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klosterruinen och dess problem, av Bertil Waldén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klosterruinen och dess problem
relativa fåtal, i nunnekyrkorna krävde en vida mindre omfattning. Koret
i Riseberga är också helt litet. Väster om detta kor (presbyteriet) få
vi tänka oss platsen för chorus, alltså den till mittskeppets östligaste del
förlagda, av ett korskrank omgivna lokaliteten för det icke i den ordinarie
gudstjänsten, men väl i körsången deltagande prästerskapet — därest vi
överhuvud taget ha att räkna med förefintligheten av ett dylikt vid ett
i anseende till nunnornas numerär så litet kloster som Riseberga. Möj-
ligen kunna alltjämt dolda undergrunder leda till upplysning rörande
förefintligheten av ett dylikt kor ävensom beträffande sidoaltarenas pla-
cering. Det femsidiga koret med högaltaret och utmed södra sidan en
bänk för officianterna är vad man hittills träffat på.
Vad som strax frapperar en besökare är kyrkans ansenliga dimensioner
i förhållande till klausurens blygsamma omfattning. Proportionerna äro
Överraskande men visa sig vid närmare eftertanke icke vara så svåra att
förklara. Då sidoskeppen förmodligen varit fria för passage, har det
varit endast mittskeppet, som disponerats av kören, nunnorna — som ej
fingo deltaga i mässans firande men väl i vissa växelsånger o. dyl. —
och möjligen även converse — ett tillräckligt, men icke anmärknings-
värt stort utrymme. I södra delen av västgaveln synas urtagningar
för bjälkar, som torde ha burit en läktare, vilken knappast kan ha
varit avsedd för andra än convers&e. Denna läktare synes dock ha
varit en sekundär anordning. Måhända ha leksystrarna att börja
med haft sin plats nere i långhusets västra del; så har klostret vuxit,
och läktaren tillkommit av utrymmesskäl. Men huru i vilket som helst
av dessa fall kommunikationen förmedlats mellan leksystrarnas bostäder
och kyrkan, det är ännu en olöst gåta. Därest det skett via klausuren,
skulle detta innebära en påtaglig inadvertens i fråga om för kloster giltiga
skick och bruk.
Ur konsthistorisk synpunkt är Riseberga klosterkyrka ett viktigt och i
anseende till sitt ruinerade tillstånd förklarligt nog föga utforskat monu-
ment, särskilt med hänsyn till den kyrkliga byggnadskonsten i dess hem-
provins. I relation till tvenne samtida, bevarade närkeskyrkor, Nikolai-
kyrkan i Örebro och Sköllersta kyrka, kan dock Riseberga väntas ge
ett ganska rikt utbyte även i detta hänseende. Den kyrkliga arkitekturen
och skulpturen i 1200-talets Närke ha tack vare dessa tre monument
att uppvisa en blandning av de mest skilda stilinflytelser: franskt orien-
terad cistercienserstil möter engelskt influerad unggotik, högmodern got-
ländsk stenhuggarkonst lokala traditioner av ytterst ålderdomligt kynne,
gammalt och nytt växa sida vid sida, och det i många fall tämligen kom-
55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
