Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klosterruinen och dess problem, av Bertil Waldén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klosterruinen och dess problem
(Plan $) å norra sidan framför porten måhända kommer att visa sig vara
ett vaktrum.
Det eller de rum (Plan T) — av ganska omfångsrika dimensioner —
som legat norr om dessa tvenne genomgångsrum, äro av helt okänd
karaktär, men det kan ju mycket väl hända att endera utgrävningen och
fynd och iakttagelser i samband med denna eller ock analogier från
annat håll, om ej från svenska så från utländska kloster, skola lända
därhän att vi erhålla full kunskap även beträffande denna viktiga del
av klosterkomplexet.
Ekonomiområdet (Plan U). — Riseberga kloster har, i likhet med vad
fallet var med cistercienserklostren i allmänhet, kringgärdats av en ring-
mur (Plan X). Dennas sträckning i väster kan alltjämt tämligen tydligt
iakttagas i terrängen. Muren har här gått ganska nära komplexet. I
norr, söder och öster har den däremot inhägnat områden av rätt bety-
dande storlek. Åt söder och öster kan antagas ha legat trädgårdar. Det
södra området har, som ovan nämnts, möjligen varit delvis bebyggt.
Ringmurens sträckning åt öster är icke känd. Det norra området har |
med all sannolikhet upptagits av ekonomibyggnaderna.
Vi kunna här urskilja en tydlig terrassering av den åt väster sluttande
terrängen. En i norr-söder och i linje med kyrkans västgavel löpande
vall, som möjligen döljer en mursträcka, bildar gränsen mellan tvenne
planerade områden, det östra med marknivån någon meter högre än
kyrkans bottenplan, det västra lägre, ehuru ej — åtminstone före utgräv-
ning — i nivå med golvet i västlängan. Att dessa områden innehålla
avsevärda byggnadsrester, torde vara ställt utom allt tvivel. Direkt på-
visbar är åtminstone grunden till en inom det västligare området belä-
gen byggnad (se planen).
Vilka förhoppningar kunna vi nu knyta till de kommande årens ut-
grävningar av ekonomiområdet?
Vi veta att Riseberga kloster vid sekulariseringen innehade 220 land-
bohemman förutom kvarnar, fiskevatten och ängstegar.’) Detta enorma
lanthushåll förde givetvis med sig en i betydande grad decentraliserad
administration, men den vikt vi måste tillmäta klostret självt som moder-
gård och väl även mönstergård kan icke dess mindre ej bli annat än högst
avsevärd. Både som konsument och som producent har naturligen insti-
tutionen spelat en framträdande roll i bygdens näringsliv, alltmera om-
fattande allteftersom klostret växte i makt och rikedom. Om vi draga
en något djärv parallell, så kunna vi jämföra Riseberga i sin begynnelse
1) HOFBERG a. a.
61
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
