Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Risebergadagen 1930, av Bertil Waldén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RITISEB ER Ce AA DIACTG FIN TI950
Av BERTIL WALDÉN
isebergas aktualitet i det nationella medvetandet kan med all säker-
het anges ha tagit sin begynnelse i och med söndagen den 22 juni 1930.
Före den dagen var det nog ej ovanligt med förväxlingar mellan den
välmående skånesocknen med samma namn och det vördnadsbjudande
kulturminnesmärket i Västernärkes fagraste bygd; näppeligen dock efter
dags dato. I hemprovinsen — vars hembygdsrörelse seglar i en för varje
år alltmera förlig vind — och givetvis varhelst ett mera utpräglat kultur-
historiskt intresse varit tillfinnandes har namnet haft en välbekant klang,
men ryktbarhet land och rike kring förvärvade Riseberga först i samband
med det evenemang, som timade inom dess murar den gudabenådade
söndagen före midsommarafton. Detta var också i första hand syftet med
Riseberga hembygdsfest, som väl ej inbragte så mycket guld som fast-
mera ära och berömmelse. I det avsnitt av Risebergakrönikan, som tar
vid med anno 1930, bildar denna fest en glansfull och minnesvärd prolog
till ett värv, som förvisso kommer att betyda år av idogt arbete och
ansvarsfulla mödor, men som ock, må vi hoppas, kommer att lända till
en skörd av rika frukter, svensk odling till gagn och heder.
En mild försyn styrde om ett sådant där obeskrivligt vackert väder,
som våra surmulna nordiska somrar inte alltför ofta ståta med, och som
i alla händelser kan betecknas som ett fullkomligt unikum vid en frilufts-
fest nutilldags. Tillkommer alltså förtjänsten om huvudparten av de lyck-
liga omständigheterna högre makter, så må dock i all rättvisas namn
erkännas, att ett gott quantum satis måste tillerkännas den mera jor-
diska, lokala bestyrelsen, enkannerligen Väster-Närkes hembygdsförening.
Dess funktionärer fingo bära dagens tunga, men denna var dock ringa
mot det intensiva förarbete, som skett och som tagit åtskilliga veckor före
festen i anspråk. Envar, som dragits med syndastraffet att vara ansvarig
7 97
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
