Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Risebergadagen 1930, av Bertil Waldén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Risebergaboken
tioner, men var väl medelpunkten för uppmärksamheten under den långa,
imposanta nunneinvigningen, som med sin koloristiskt praktfulla pro-
cession och sina latinska hymner blev skådespelets största ögonfägnad.
Colbjörn Knudsen hade en kanske något chargerad roll som den fridstö-
rande Peder hästskötare. Den must och frodighet han förlänade figuren
kom den att få nära nog shaksperisk bredd. Med Stig Ohlson, som
fyllde uppgiften som en likaledes inom klostermurarna oroväckande rid-
dare, avslutas så listan på de sceniska artister, som det lyckats professor
Andersson att entusiasmera och förvärva för Risebergasaken.
Ett mäktigt handtag ha vi fått
av landets främsta sceniska förmågor,
vittnade med all rätt landshövdingen i sitt tal, och hans försäkran
vi här i Närke skola minnas denna hjälp
torde nog också stå sig.
De uppträdande i övrigt voro amatörer från Örebro, ett gott material
i en skicklig regissörs hand, därom vittnade spelet oförtydbart. Kamrer
Sven Lundberg hade en stor roll, biskop Styrbern, som han genomförde
med all den magnificens, som biskopskräkla, mitra och kåpa kräva.
Kontorschefen Hjalmar Lindskoog nödgades som fru Britas kujonerade
make inskränka sina utförsgåvor till ett minimum, men det som var
var gott. Redaktör Sture Larsson skar som riddar Stefan sina flesta
lagrar utom klostret, då han på en sedig springare genomkorsade parken,
livligt beundrad av publiken, kvinnor mest. Det kantabla klosterfolket
hade rekryterats ur Örebro oratoriesällskap och under ledning av musik-
direktör Adolf Andrén — som för dagen själv iklätt sig en ringa kloster-
broders skepnad — inövat de vackra, ur ett medeltida officium hämtade
latinska hymner, som speciellt för klosterspelet bearbetats av doktor Nata-
nael Fransén. Ädla och sköna damer, ett välfött prästerskap och ett antal
övertygande rustika dannemän, ingen nämnd och ingen glömd, full-
bordade den högst imponerande ensemblen.
Omedelbart efter klosterspelet framträdde på scenen fru Lundequist,
vars utomordentliga recitation av en passus ur Heidenstams ”Heliga Bir-
gittas pilgrimsfärd” blev en värdig epilog till spelet om den stolta och
fromma fru Brita. Verner von Heidenstam, som varit inbjuden men av
en tillfällig opasslighet förhindrats närvara, hade redan tidigare på dagen
trätt i kontakt med publiken, i det att professor Andersson uppläst ett
100
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
