Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett Tivedsmonument, av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEE Tivedsmonument
således vid 1600-talets slut ha ordentlig vindsvåning, men dess konstruk-
tion antyder, att saken var relativt ny och kanske inlånad.
Huset är sammansatt av två hälfter med var sin kroppås, som mötas
i en grov skarv i mitten av det centrala förstupartiet. I vindsvåningen
är skarven så slarvigt gjord, att en bred öppning alltjämt gapar där.
Detta och åtskilliga andra drag i huset, vilka ej bero på sjunkning, tyda
på, att det uppförts på ett tämligen hafsigt sätt.
Härmed stämmer mycket bra uppgiften i mantalslängden 1691: ”Kull
Engen afbrändt, uthfattig”. Tydligen har gården efter branden uppförts
i stor hast. Åbon har då velat göra husen litet mer storartade och
iögonenfallande än som i övrigt kunde fullföljas ifråga om detaljerna.
Han ville med andra ord imponera litet.
Det, som frapperar betraktaren, är framför allt timrets grovhet. Sär-
skilt syllarna äro jättelika (fig. 5). Jag känner överhuvudtaget intet annat
hus med så grovt virke söder om Dalarna. Förklaringen härtill är givetvis
den, att det förekom kraftiga träd i närheten. Det är några av Tivedens
stoltaste kärnfuror, som släppts till. Syllarna ha denna nedåt utsvängda
eller vidgade form, som är ett arv från medeltiden. Däremot äro knu-
tarna relativt sena och enkla och kunna icke jämföras med äldre tiders
timringskonstruktioner, framför allt icke med dem av obilat virke.
Andra exempel på den egendomliga kombinationen av slarv och jätte-
format på materialet är dörröppningen. Dörren är fäst på en oerhört
kraftig stolpe, värdig att uppbära en slottsport (fig. 6). Den står med sin
nedre ände i marken, men är icke närmare förbunden med väggstockarna,
utan dessa stöta stumt emot och lämna en grov springa emellan. På
andra sidan finnes varken en enkel karm eller gåt, vilket är emot alla
regler. För att dörren skall kunna öppnas på vid gavel, är ett stycke
borttaget ur förstukvistens röste. Men det hela ger ett visst intryck av
gammaldags pompa.
I husets mittparti ligga förstun och mellankammaren, som i senare
tid benämnts prästkammaren, emedan prästen brukade ligga där vid hus-
förhörsbesök. På höger sida är en nu i tre rum avbalkad men förr hel
och odelad vardagsstuga eller sätesstuga med spis och bakugn och till
vänster om förstun ett rum av samma storlek, vilket förr tjänstgjorde som
gäststuga. Här finns öppen hörnspis och invid denna en hjälpspis, be-
stående av en järnugn med uppmurat förrum (fig. 1 och 7). I prästkamma-
ren har taket varit ornerat med målade strålringar och i dem en inskrift:
»Gack fill Bordet, tag och ät,
Gud och Domen ej förgät».
141
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
