Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett Tivedsmonument, av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Risebergaboken
en uppmaning, som erinrar om motsvarande inskrifter på en del dryckes-
kärl från Götaland, särskilt på snibbskålar under 1600-talet:
»Drick och ät! Gud, Döden och Domen Tu icke förgät».
Vindsvåningen är avdelad i tre rum genom att mellanväggarna gå helt
upp till taket, ett ursprungligt drag i en parstuga av detta slag. I gavel-
röstena finnas små fönster. Yttertaket uppbäres av kroppåsen och två
sidoåsar under vardera taktfallet. Dessa vila på gavel- och mellanväg-
garna samt på några ställen på stolpstöd. På åsarna har man lagt ett
tvärlager av rundvirke eller bräder, anordnat på det sätt, som är typiskt
för västra Svealand och Bergslagen. Härpå följer ett skikt av näver och
överst tegelpannor, som ersatt ett äldre ytterlager av torv.
Exteriören är således icke fullt ursprunglig. Flertalet fönster ha nog
också blivit utvidgade. Det ursprungliga formatet på dem återfinnes efter
allt att döma på baksidan i det fönster, som ligger närmast vardagsstugu-
gaveln, till vänster på bild 4. Dess spröjsverk är däremot icke ursprung-
ligt. Ett viktigt inslag i den bild, en dylik stuga ger, äro de båda höga
skorstenarna. Eldstadskomplexet med bakugnen i den gamla sätesstugan
synes ha varit med från början, om också senare något omdanat. Så
har den gamla härdpallen borttagits och ersatts av två hörnspisar i de
nyavbalkade smårummen. Eldstaden i gäststugan till vänster är i sin
nuvarande form ej äldre än tidigast från 1700-talets senare hälft, men
mycket talar för, att här ursprungligen funnits en spis. Hjälpspisen är
givetvis ganska sen. Prästkammarens hörnspis är ungefär lika gammal
som gäststugans nuvarande. De båda skorstenarna kunna sålunda ha
samma ålder som stugan, om de också helt eller delvis blivit ombyggda
mer än en gång.
Under gäststugan är en källare med ingång genom en svale från ena
gaveln (fig. 2). Det uppges, att en annan källare även finnes under husets
mitt och att nedgången dit varit från hörnet invid spisen i sätesstugan.
Man får av denna stuga en i viss mån imponerande bild av den bostads-
standard Mellansveriges bönder tillkämpat sig vid slutet av 1600-talet.
Alla svagheter och skavanker till trots är det dock ett hus av kvalitet.
Om man tänker på de skorstenslösa, jordgolvade och mörka rökstugor,
som Sydskånes och Balticums bönder på den tiden och långt senare
fingo hålla till godo med, är det icke litet att ha hunnit fram till tre-
rummig manbyggnad med åtminstone två eldstäder med skorstenar samt
vindsvåning, källare, trägolv, ljusa rum med relativt stora väggfönster
åt alla sidor och boningshuset helt skilt från boskapen. Som ett histo-
142
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
