Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försök till försvar för villa, av Hjalmar Bergman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSÖK TILL FÖRSVAÅAR BÖR MILLA
Av HJALMAR BERGMAN
Än man närking, därför att man är örebroare? Man kan också
fråga: Är man svensk, därför att man är stockholmare? Man kan löpa
frågolinan ännu ett stycke längre ut och spörja: Är man europé, därför
att man är född i Trosa?
Själv är jag örebroare — äkta rännstensunge för att använda ett ord,
som stockholmaren förr med klädsamt bemantlad stolthet gav sig själv.
Jag är örebroare, men vågar jag kalla mig närking? Kanske skulle man
svara mig: Du är på din höjd en sån där sommarnöjsnärking. Vad vet du
om Närkes jord? Har du vuxit ur den och i den?
Vad vet jag om Närke? Några uppgifter, som jag helst bör kontrollera
i Nordisk Familjebok, innan jag för dem till torgs. Vidare Djurklous säg-
ner, Jeremias” visor, några nyckfulla men trovärdiga berättelser av min
vän Amanda Löthgren från Elgesta. (I Tysslinge eller Kil? — ren där
måste jag sätta frågetecken.)
Sommarnöjsnärking — det tycks mig ett långt ord med kort mening.
Likvisst tör det vara ett namn, som passar mig och många gelikar. Jag
vet inte om ”sommarnöjet” är någon särskilt nordisk sak. Ända till mit-
ten av adertonhundratalet hade, skulle jag tro, sommarnöjet en ganska
praktisk karaktär. Borgaren odlade sin kål, slaktade sin gris, mjölkade
sin ko. Örebroborgaren med sin donationsjord ”på Laggårsskogen” var
småbrukare tillika. Senare estetiserades nöjet, adlades själsligen, avlägsna-
des från kossan, grisen och kålen. Sommarvillan uppstod, en sällsam
bastard av svensk torparstuga och villa dVEste eller något chateau
d’Espagne. Samtidigt föddes en ny ras utvärdshus, som — antagligen
via kaffet — räknade släkt med araber och morer. Den tidens villa var
förnäm men inte lättsinnig. Den sökte inte genom ”herrgårdsstil” eller
rustika maner inbilla gott folk, att den var medelpunkten för femhundra
eller femtio tunnland odlad jord.
183
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
