Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Saxon och Närke, av J. G. Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Saxon och Närke
Två av de ideella intressen, åt vilka Saxon vigt sitt arbete, nykterhets-
rörelsen och vegetarismen, kunna föras tillbaka till djupt ingripande
händelser i hans släkts och hans eget liv.
Med anmärkningsvärd frankhet och episk kärvhet inleder han sin
självbiografi med en berättelse, som här återges något förkortad:
”Den 16 september 1836 inträffade en tragisk händelse å Turegården
i Gryt, Gällersta socken, Närke.
Gårdens ägare, Lars Larson d. y., tog sig nämligen av daga genom att
hänga sig.
Han hade vid ett besök i Örebro blivit berusad och överkört en ung
flicka. I fyllan och villan sökte han undkomma, men infångades av
polisen, åtalades och blev i sinom tid dömd till 300 riksdalers böter.
Han efterlämnade tre barn, av vilka ende sonen, Lars Johan, var
yngst — knappt 2 år gammal.
Faderns självmord brådmognade Lars Johans barnasjäl. Han kände
fasan i det skedda, kanske ännu starkare än modern, emedan han hade
så långt till döden. Det kastade också sin skugga över hela hans ung-
dom. Lyckligtvis var han av sådant virke, att det ej bröt ner honom
utan härdade honom.
I första hand skapade det hans oåterkalleliga beslut att aldrig smaka
brännvin. Ensamt ett sådant beslut fick för honom de mest vittgående
konsekvenser; ej minst gav det honom styrka att vara olik de andra,
bära spott och spe för sin övertygelse och att lita på sig själv.”
Denne Lars Johan, som efter styvfadern antog namnet Lindström, blev
Saxons far. Han lärde sig närkingarnas nationalyrke, skomakeriet, men
löste sedan ut systrarna från gården och blev bonde.
Vid 23 års ålder gifte han sig med en nittonårig flicka från Hardemo.
”Hon blev kallt emottagen av svärfadern. Hon var ej nog rik; hon
var för vacker; hon var för glad; hon var för snäll mot folket; hon
var för givmild mot fattiga.
Hon fick dela bondhustrurnas vanliga lott: att stiga upp tidigare, lägga
sig senare och arbeta hårdare än någon annan klass av kvinnor.
Jag blev den första frukten av deras kärlek. Innan mor dog, 53-årig,
utarbetad, trött, hade hon skänkt sin make 16 barn, varav 11 nådde
mogen ålder och 10 leva ännu.”
Det förefaller nästan som om Saxons maka andligen äger samma
sega tåga som hans mor: villigheten att gladlynt, anspråkslöst och uthål-
ligt arbeta som mannens stöd. På sida efter sida i hans självbiografi
UCI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
