Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Saxon och Närke, av J. G. Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Risebergaboken
Han bidrog till att skaffa Hedin den livränta, som höll fattigdomen borta
från hans sista år, och han hörde till den lilla krets av vänner, som sörjde
för Clara, Hedins avhållna trotjänarinna. Han lyckades också att införliva
en del dyrbara Hedinminnen med sitt Närkesarkiv. Adolf Hedin var
nämligen prästson från Bo i södra Närke, och vi föras härmed in på
den i detta sammanhang mest intressanta sidan av den lilla Gällersta-
Sonens personlighet, Saxon som närking.
Han har alltid varit livligt intresserad av topografi, och denna kärlek
gällde inte endast hembygden. När han som ung tidningsman flyttade
till Östersund under de att börja med lyckosamma förhållanden, som
ovan blivit förtalta, vände han sin håg mot fjällvärlden och de stolta,
rörliga jämtarna. Hade han gjort sin lycka däruppe i Jämtland, skulle
kanske denna nya miljö blivit för honom en ny hembygd.
Med överflyttningen till Stockholm, där han till sist slog igenom och
skördade guld som den vegetariske Såningsmannen, bröt kärleken till
hembygden fram med en kraft, som resulterade i två skapelser, vilka
säkerligen skola bliva hans förnämligaste äreminne.
Tillsammans med en del vänner från hemsocknen bildade han den
13 juli 1916 Gällersta Forngårdsförening, och ur denna till en början
ringa begynnelse har under årens lopp framgått Gällersta forngård,
som med rätta betecknats: ”ett friluftsmuseum av hög klass, närmast
att betrakta som ett Närkes Skansen, med ett flertal av landskapets karak-
teristiska, ålderdomliga byggnader och värdefulla samlingar”. Det är
ett betydande antal allmogebyggnader med ett rikt inventar, karakteris-
tiskt för Närkesallmogens liv under det förflutna århundradet, som här
samlats. Beträffande en och annan detalj kan väl den vetenskapligt sko-
lade folklivsforskaren kritisera denna skapelse, men i stort måste man
skänka sin beundran åt den hänförelse och uthållighet, tack vare vilken
en i det hela taget rätt ensam entusiast samlat sin lilla hemsockens
minnen på ett sätt, som blivit Gällersta församlings främsta berömmelse.
Huvudanmärkningen mot Gällerstagården blir kanske till sist att de goda
Gällerstabönderna fått denna gåva för väl billigt pris, och jag tvekar ej
att från denna plattform uppmana dem att vid verkets vidare utdaning
och underhåll söka att i någon mån efterlikna det sockenbarn, som ensamt
gjort att hela det bildade Sverige vet att det i Närke finnes en liten lands-
församling, som heter Gällersta.
När man ser Johan Saxon, klädd i den av honom återupplivade
Gällerstadräkten, talande, deklamerande och berättande bygdehistorier
på bred Gällerstadialekt, med en blandning av folklig must och individuell
196
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
