Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karolinska skolan, av K. G. Grandinson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karolinska skolan
någon gång på skämt kallade Sibirien, flyttade gymnastiken på rullar till
den västra långsidan av gården och utvidgades till nära dubbla sin längd.
Man vann härvid en rymlig skolgård, som, väl dränerad, gav en för-
träfflig plats för lekar och snöbollskrig.
Så ungefär hade läroverket det 1800-talet ut. Vintern 1899—1900
genomgick huvudbyggnaden en grundlig omdaning. Den hade nu trettio
salar mot förut aderton, hade utbyggts till en front av ett rum till på
vardera sidan, fått en fullständig våning två trappor upp och stora rit-
och sångsalar med takbelysning inrättade på vinden. Genom korridorers
dragande utefter byggnadens hela längd hade varje läsesal fått särskild
ingång. Centraluppvärmning m. m. hade anordnats. Under frontespisen
lästes: Karolinska läroverket. Och icke sämst: man hade fått en bred
och ståtlig entré i stället för den gamla, riskabelt trånga porten, ”rått-
hålet” kallad. Till tröst för Hjalmar Bergman, som i Turistföreningens
årsskrift för 1930 tecknat ”Bekanta från Örebro”, må nämnas att redan
hundra år, innan han lämnade läroverket, skolans lärjungar fått sig
namnet ”råttor” tillslungat, om vi få tro vad Karlsons sagesman, den
83-årige assessor Morén, visste att berätta från sin skoltid på 1790-talet.
Elevantalets starka tillväxt under det nya seklet, de ökade sam-
lingarna och undervisningens skärpta fordringar på utrymme visade
snart, att även den nyss skildrade omstöpningen ej var tillräcklig. Den
närmast väster om skolan belägna tomten exproprierades, och i där lig-
gande byggnad, förr kallad ”landshövdingens stall”, inreddes å övre
botten ett präktigt bibliotek och å den nedre några nya läsrum, varefter
”Sibirien”, tillbyggt, kunde tagas helt i besittning av det zoologiska museet,
ett av de största och bäst hållna, som något svenskt läroverk äger, samt
av övriga naturvetenskapliga institutioner"). Det nya området medgav
även den gamla gymnastikbyggnadens nedrivande och uppförandet av
en ny. Ritningarna såväl till 1900 års bygge som till dessa sista arbeten
hade till upphovsman arkitekten Magnus Dahlander. Det hela blev fär-
digt sommaren 1907. Helt naturligt ha i denna korta skiss ombyggna-
der och reparationer blott summariskt kunnat behandlas. Sista åter-
stoden av skolans äganderätt till vad den erhöll 1810 avyttrades med
vederbörligt tillstånd 1909, under villkor att inflytande medel skulle bilda
en ”Karolinska läroverkets materiellfond”.
Å ena kortväggen i gymnastiken har anbragts en freskomålning av
konstnären Algot Ringström med motiv från idrottslivet på Hjälmarens
1 Årsredog. 1908-09 har några bilder från den gamla och den nya tiden, 1922—23
ger en interiör från museet.
225
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
