Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karolinska skolan, av K. G. Grandinson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
R isebergaboken
is, och i trappuppgången till stora salen en målning av artisten Linus.
Stora salen har en rikhaltig samling porträtt av stiftschefer, mecenater
m. fl. Särskilt märker man de tre, som upptaga väggen bakom katedern.
Det övre är skolans inspektor åren 1853—77, kyrkoherden i Örebro,
Engelbrektsskalden G. W. Gumelius, under honom till höger hans bro-
der, den enligt samstämmiga vittnesbörd om skola och undervisning så
högt förtjänte och kraftfulle rektorn Otto Juel G. (1829—062, död 1876),
samt till vänster Lars Phragmén, lektor 1859, vice rektor 1872, rektor
1875—1902. Axel Borg har stämningsfullt återgivit hans blida, intelli-
genta drag, där han står vid den älskade svarta tavlan just i begrepp
att demonstrera ett fall ur trigonometrien. — På var sida om katedern
står en marmorbyst. Det är bilder av Karl XIII och Karl XIV Johan,
utförda på den senares beställning. Utlovade redan 1823 fick emellertid
skolan vänta på dem i tio år; löftet hade kanske blivit glömt, men en
liten erinran hade till följd omedelbar verkställighet.
Här kan det ej bliva fråga om någon ingående redogörelse för arbetet
i skolan. I stort sett har det varit av samma art som vid andra läroverk
av liknande typ och bestämts av gällande skolstadgar. Blott några få
annotationer! Enligt 1600-talets anteckningar visar sig läsåret ej som
nu uppdelat på två terminer utan på fyra: 1) mitten av januari—något
före påsk; 2) till söndagen före midsommar; 3) från början av augusti
till Mikaelsmässa i september samt 4) från den 28 oktober till inemot jul.
Nya lärjungar mottogos under samtliga mellanterminer. Undervisningen
inskränkte sig nog ej till endast triviums ämnen latin, räkning och sång;
sången hölls högt i kurs, i synnerhet som det gällde att anskaffa pengar
genom att sjunga vid begravningar och vinna öppna hjärtan vid socken-
gångarna. Och det behövdes väl, ty djäknarna voro som oftast från fat-
tiga hem. I slottsräkenskaperna från hertig Karls tid finna vi redan 1572,
att han givit kost på slottet åt en djäkne, och tio år senare får en Jöns
Nilsson Djäkn, som hertigen håller ”till skole”, både kläder och pengar
till böcker. Efter bröderna Petris är hans det tidigast kända av Örebro
skolas lärjungenamn. Det var lugnare dagar då än i Gustav Vasas. Hur
mån denne än kunde vara om landets skolväsen och hur han sökte lindra
de svårigheter för detsamma, som blevo en osviklig följd av reduktion och
reformation, kunde han med sitt hetsiga lynne ej avvakta en varsam
övergång utan ville skörda, innan skörden blev mogen. Detta kan ju
förklara det ofta citerade bannbrevet till kyrkoherde!) och skolmästare
i Örebro liksom till andra kyrko- och skolmyndigheter att skicka till hans
1) Ej Nils Bengtsson, utan Nils Stephani, kyrkoh. redan 1555.
224
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
