Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bernhard Malmströms första kända dikt, av Ruben G:son Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bernhard HMalmaströms första kända dikt
är det Stagnelius” och Atterboms diktion som vidtager — särskilt gasbe-
mantlad (= i mantel av [skir] gas) röjer stagnelianskt ursprung (han en-
sam har ofta gas), liksom varegerna torde återgå till honom. I versparet
Och Svea breder sin sorgslöja ut,
Sin bäste son hon begråter.
förenas åter intryck från Atterboms
Ett sorgdok Sköldmön (Svea) burit
Likväl i hundra år
och Tegnérs
Böj Svea, knä vid griften,
Din störste son göms där.
På samma sätt påminns man om Vitalis — liksom Malmström lär-
junge i Strängnäs gymnasium, men två årtionden tidigare — från vars
dikt ”Trollhättan” med dess hyllning av Karl XII Malmström hämtat
bl. a. bilden av Bifrost om hjältens bana, och ställvis även ing: Tal
rika äro naturligtvis också påverkningarna från Geijer.
Det vore meningslöst att mer än ge exempel på hur Malmström varierat
de stilistiska temata, som voro gängse för dessa historiskt fosterländska
ämnens behandling. ”Innan man skriver sig själv, skriver man andra”.
sade Fröding, och talet har i alla fall en oneklig bravur, liksom det utan
tvivel bars av uppriktig övertygelse och framförts väl. En svärmisk
fosterlandskärlek förblev kännetecknande för Malmström, och till hans
framgångar som talare bidrog naturligtvis icke oväsentligt hans välklin-
gande stämma.
Det synes, som om Malmströms utveckling just från denna tid tagit
snabb fart. I formellt hänseende visa de kända stroferna av talet den 30
november 1834 ett betydande framsteg. Deras huvudtema är detsamma
som han diktade om året förut, fosterlandskänslan. Men han hade då
nått fram till en långt mera eurytmisk versifikation, där han icke längre
strävar efter det kraftdigra. Som exempel anför jag slutstrofen:
239
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
