Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jeremias i Tröstlösa, Närkesdiktaren, av Erik Hj. Linder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TD rn
JEREMIAS I TRÖSTLÖSA, NÄRKESDIKTAREN
Av ERIK HJ. LINDER
JE i Tröstlösa är Närkes diktare, därför att han diktat om dess
natur och om dess människor med en aldrig svikande hängivenhet. Men
han har också som ingen annan diktat för dess människor; den egen-
skapen torde ej göra hedersnamnet mindre välförtjänt. Han har näm-
ligen med okonstlat mästerskap talat närkingarnas eget språk, han har
också i nobel anspråkslöshet städse vägrat att med reklamtrummans
hjälp söka vidare kretsars gunst. Den, som ville stifta bekantskap med
hans dikter, fick uppsöka dem i hemortens tidningar eller i de knappt
tillmätta upplagorna av hans böcker, utgivna i Örebro som dessa voro och
med huvudsakligen lokal spridning. Jeremias bok I och II, utgivna resp.
år 1899 och år 1915, hade länge varit utgångna ur bokhandeln, när
deras författare gav vika för övertalningar och tillät en ny upplaga (1927)
— denna gång på ett Stockholmsförlag. Året därpå kom där även en
alldeles ny diktsamling, Jeremias bok III. Man får hoppas att denna
sammelupplaga av hans sparsamma alstring — tre böcker på trettio år
— skall lyckas förvärva honom nya vänner i allt vidare cirklar.
Obenägenheten att sikta på en större publik behöver ej bottna endast
i en långt driven blygsamhet; den kan också med förlov sagt bestå i |
en djupt rotad misstro mot utsocknes. Sistnämnda egenskap är näm- EN
ligen ett stycke Närke även den. Man kan aldrig veta om utbölingar ha
normal fattningsgåva. Och hellre än att lämna ut sitt hjärtas barn till
oskylda, lagar man att det hamnar hos närskylda. Möjligt är i detta
fall, att det i aldrig så liten mån legat en riktig känsla till grund för
handlingssättet. Liksom Karlfeldt är oöversättlig till främmande språk,
därför att hans sätt att se och hans sätt att uttrycka sig äro så nationellt
svenska, torde det finnas stämningsvärden i Jeremias” dikt, som aldrig
till fullo finna resonans annat än hos närkingar, som väl känna både
sin hemprovins och dennas trygga och klipska bebyggare.
AA sn
16 241 | |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
