Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jeremias i Tröstlösa, Närkesdiktaren, av Erik Hj. Linder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fare mend bb Wrösklösa, Närkcsdskapron
hotande skugga i fonden. Lyckans ouppnåelighet bildar bakgrunden till
de många kärleksdikterna både på dialekt och rikssvenska; stundom
träder oss samma tanke till mötes i ett tragiskt livsöde (Den rätte), eller
i en centrallyrisk självbikt (Fågeln). Även de ljusa naturdikterna genom-
bävas ofta av en pilsnabb och kylande känsla av alltings förgänglighet.
— Ingen dikt kan bättre visa hur poetens naturkänsla är inmängd med
medkänsla och vemod än dikten om pojken, som i hänryckning över
sommarens under sitter och smeker det gröna gräset med handen:
Grönt å lent va gräse nerve bäcken,
här den grönesta å bästa fläcken;
men så varsa han att där fanns gula,
gömda strån, förtorkade å fula.
Å han hörde gräse, gröna, friska,
um förlåtelse så sakta viska,
att dä hadde gamla gömda rötter,
att dä trampats utåv grova fötter.
Att dä förr en gång i sol ha lyse,
att dä sommarbränts å höstnattsfryse,
men aft allri dä så solvarmt känt sej,
som sen nu dä ve hans smekning vänt sej.
2 För bekännelsen han hårt förskräcktes.
Eko sov, åv ingen sång dä väcktes.
Å han satte seja bittert gråta —
ynklit eller löjlit kan dä låta.
(Ynklit eller löjlit)
Över denna grund av mörkare stämning, av vemodig gripenhet ström-
ma de klara flödena av Jeremias” lyrik; stundom skimrar bottnen tyd-
ligt igenom, stundom skymmes den av brusande vattenkaskader. Ty
denne poet har trots sin sparsamma alstring mer än en sträng på lyran,
och som vi redan antytt: den spelande kvickheten saknas ej.
Den svenska kulturepok, som kallas nittiotalet, bars upp bland annat
av en strömning i riktning mot hembygden. Det var ju vid denna tid
som Skansen i Stockholm kom till och det livliga samlararbetet för
243
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
