Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Margareta i Kumla, av Em. Linderholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Risebergaboken
med sin spända båge och laddade bössa städse möter och siktar på oss
med pest, krig och hagel, storm och otjänlig väderlek.”
Hos Olaus Petri finnes i hans anno 1526 utgivna skrift: ”En nyttig
undervisning”, ett par ord, som gå i annan riktning, då han inpräglar,
att man bryter första budet icke blott, då man brukar trolldom och
Svartkonst, utan också, ”när man vänder djäfvulen och andra män-
niskor till den olycka och motgång, oss vederfares, och icke tror, att
Gud sänder oss såväl motgång som medgång”. Men detta blev en enstaka
tanke utan betydelse. Hos Laurentius Petri se vi den äktlutherska djävuls-
tron och likaså hos hans efterträdare. Man skulle ur den senare kyrk-
liga litteraturen kunna samla ett otal exempel på samma massiva djä-
vulstro.
Följden av denna blev, att lutherdomen skulle konsekvent undertrycka
den gamla katolska tron på allehanda uppenbarelser. De stredo, som vi
sett, mot läran om Skriftens tillräcklighet och tydlighet, och de kunde
dessutom leda till intrång från lekmännens sida i det heliga prediko-
ämbetet, som var prästerskapets privilegium i den nya prästkyrkan. Så
förklarades de psykiska och fysiska företeeiser, som av folket tolkades
såsom änglauppenbarelser, såsom idel djävulsuppenbarelser, då man å
båda sidor var ense om en övernaturlig makts direkta inverkan.
Icke desto mindre behöll folket sin gamla tro och sin ljusa tydning
av synerna och drömmarna, av de ekstatiska tillstånden. På 1600-talet
komma åtskilliga relationer om dylika företeelser. Det är mest ängla-
uppenbarelser, men också andra tecken och under.
Ett av de intressantaste och på sin tid mest omtalade fallen, som för-
anledde ingripande ej blott av biskop Paulinus Gothus och domkapitlet
i Strängnäs, utan också av konung Gustav II Adolf, kom, när prästdottern
Margareta i Kumla 1627 fick en rad av uppenbarelser. Dessa äro typiska
för den medeltida tron och gåvo anledning till en ny och allvarsam
tillämpning av den lutherska läran om dylika. Jag har berört denna
historia i en uppsats, införd i Bibelforskaren 1907 såsom en studie till
Olof Högbergs verk ”Den stora vreden”. Sedermera har jag tagit upp
hithörande företeelser i mina seminarieövningar, varvid d:r Joh:s Gab-
rielsson författade en utförligare studie om Margareta, tryckt av mig i
Kyrkohistorisk Årsskrift 1924. Man finner där den lärda apparaten, som
jag här förbigår i min korta relation av Margaretas historia.
Den viktigaste källan för vår kunskap om Margaretas uppenbarelser
är den redogörelse för dessa, som av dåvarande biskopen, sedermera ärke-
biskopen Laurentius Paulinus Gothus (1565—1646) gavs den 3 sept. 1629
260
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
